Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
höra. Vi böra nu ock bedja för alla de mäns själar,
som vare sig nu senast eller tidigare hafva omkom-
mit i denna olyckliga och orättfärdiga fejd. Vi vilja
bedja Gud, att han må förlåta dem alla synder och
frälsa deras själar. Själf vill jag ock för Guds skull
förlåta dem allt, hvad de hafva brutit mot mig».
Efter att hafva närmare yttrat sig om allas, och i
synnerhet de anhörigas, plikt att med böner och mäs-
sor sörja för deras själar, som nu dött utan skrifter-
mål och beredelse, uppmanade han hvar och en att
på det bästa låta begrafva dem af de fallne, som voro
hans släktingar, vänner eller bekanta, samt lofvade att
själf gifva en anständig begrafning åt dem, om hvilka
ingen annan anmälde sig vilja taga vård. Därjämte
tackade han, såsom sed var vid förnäma mäns be-
grafning, de tjänstförrättande prästerna för deras läs-
ning och sång och de öfriga tillstädesvarande för att
de infunnit sig till och deltagit i högtidligheten.
Den första delen af talet, den, som vi här lärt
känna i ordagrant återgifvande, torde väl ha väckt
mycket blandade känslor hos åhörarna och troligen
genom sin bittra ironi och sin ensidiga uppfattning
af rättsfrågan uppretat Magnus” vänner. Men slutet
af talet hade genom sin försonligare ton en god ver-
kan på alla, och många yttrade, säges det, ljudligt
sitt bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
