Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
gestaltning af själfva ländemänsinstitutionen. Och
han förstod, såsom vi nyss antydde, att äfven härvid
använda och utveckla ett redan förhandenvarande äm-
bete, som också redan hade sitt särskilda namn.
Tillsättande af »sysslomän»>.
flägsnare liggande delar af riket, såsom Färöarna
och Jämtland, hade sedan tämligen långt tillbaka
å konungens vägnar styrts af s. k. sysslomän, och
dessa torde ha haft ett mera tillfälligt uppdrag än
ländemännen i det egentliga Norge; i alla händelser
voro de icke, i lika grad som dessa, ett slags ärft-
liga stamhöfdingar, utan stodo i ett mera direkt sub-
ordinationsförhållande till sin konung. Namnet sysslo-
man plägade också gifvas åt den, som af konungen
fick något speciellt uppdrag, en tillfällig »syssla>», att
utföra i någon del af riket, inom eller utom det egent-
liga Norge.
Nu företog sig Sverre att flerstädes i landet in-
sätta »sysslomän»> i stället för ländemän, och åt dessa
nya sysslomän gaf han äfven värfvet att utkräfva skat-
ter och föra hans talan vid rättegångar o. d., hvilket
allt förut varit årmännens sak; dessa senare blefvo nu
uteslutande förvaltare af kronogodsen. Sysslomän-
nen, som höllo väpnadt följe och fingo rikliga län,
kunde naturligtvis vida bättre än de stackars årmän-
nen häfda konungens intressen. Men de voro dock
— i motsats till ländemännen — verkliga kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
