Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Mot sin halfbroder, Erik konungsson, som hade
en så betydlig del i segern öfver Magnus” flotta, vi-
sade Sverre en ogenhet, som väl berodde på miss-
troende. Han gjorde Erik till ländeman, men ville
ännu icke uppfylla hans begäran att utnämnas till
jarl och få ett större landområde att styra. Erik be-
gaf sig då med fem skepp ut på korståg mot esterna,
vistades äfven någon tid hos den svenske konungen,
Knut Eriksson, samt vann både rikedom och beröm-
melse af sin färd. Han tyckes icke ha återkommit
till Norge förr, än det första upproret mot Sverre,
kuflungarnas fejd, redan var öfver.
Det är icke osannolikt, att flera birkebenar än de,
som följde Erik österut, begagnat sig af fredslugnet
efter Norefjordsslaget för att utomlands tillfredsställa
sin lust till strider och äfventyr, och att Sverre såle-
des, när han öfverfölls af kuflungarna, måst sakna
många af de käckaste männen i sina forna kärn-
trupper.
Sverres familjeförhållanden.
Sverres personliga förhållanden inträdde en viktig
Åändring, i det han nämligen (år 1185) förmälde sig
med den svenska prinsessan Margareta, dotter till
konung Erik den helige. Att Margareta och hennes
broder, konung Knut, samtyckte till hans gifter-
målsanbud, visar tillräckligt, huru fast hans konunga-
döme nu ansågs vara grundadt. I detta äktenskap
fick Sverre endast en dotter, Kristina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
