Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
uppförde sig väl och tappert. Den äldre däremot,
Sigurd lavard, blef, när han vid ett tillfälle tvangs till
återtåg, så förskräckt, att han med sina följeslagare
red in i Hallvardskyrkan och där höll sig undan, ända
tills Sverre själf fått fienderna att åter vika tillbaka och
kommit fram intill kyrkan. Då kommo Sigurd och
hans män ut. Men Sverre gaf sin son en skarp upp-
tuktelse. »Så, som du bär dig åt,» sade han, »hafva
birkebenarna klena utsikter att i dig få en god höf-
ding; det är med dig, som det står i sången:
Du är olik
dina fränder,
dem, som framdjärfva
fordom voro.»
Och till de män, som följt Sigurd lavard in i kyr-
kan, sade han: »Olika ären I de forna birkebenarna,
dem, som hjälpte mig att kämpa med konung Mag-
nus om riket. I deras tycke var jag icke käck nog i
striderna; några menade, att jag var försiktig, andra,
att jag var blödig. De hade väl icke alldeles rätt, ty
det är ju, som skalden säger:
Få äro djärfva,
när åldern kommer,
om som barn de blöda varit.
Nu för tiden, hvar gång vi hålla ett slag, går jag
främst, och de anses vara några riktiga huggare, som
hålla sig vid min sida. Dem tackar jag också för
god hjälp. Men med dem kunnen I ej jämföra er.
Förföljen nu åtminstone bönderna, sedan raskare kar-
lar, än I ären, ha drifvit dem på flykten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
