- Project Runeberg -  Kunskapslära /
viii

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denna uppgift ställer i sanning stora kraf på den typiske
nutidsfilosofen och medför äfven en omfattande förskjutning af de
gamla positionerna inom det filosofiska forskningsområdet i dess
helhet, men såväl det ena som det andra kan endast bidraga till
sakens fromma och utveckling. Jag vill här icke försöka teckna
detta i alla händelser till en viss grad nya filosofideal, utan önskar
endast framhålla att en filosof i våra dagar måste anses bättre
förberedd och rustad för sin uppgift i samma mån han äger förmågan att
ingående tillägna sig och säkert behärska specialvetenskapernas
principiella innehåll, detta, hvilket bildar själfva den abstrakta
grundstommen i deras så omfattande totalitet. I enlighet härmed
går numera vägen till filosofien endast delvis genom filosofien själf.
Det är ingen paradox att påstå, att den närmast går fram genom
matematiken, de empiriska naturvetenskaperna och ’die
Geisteswissenschaften’ (’kulturvetenskaperna’). Den förstnämda
disciplinen är det stora didaktiska hjälpmedlet i främsta rummet för det
djupare inträngandet i naturvetenskaperna, under det dessa och ’die
Geisteswissenschaften’ äro af mera omedelbar realbetydelse för
filosofien. Och vill man sammanfatta matematik och naturvetenskap
till ett enda genom sin vigt för den filosofiska förbildningen
karaktäristiskt helt, så kan man nämna mekaniken, i hvilken de
mötas som i en brännpunkt. Förvärfva insikter i teoretisk mekanik,
och i samma mån blir det lättare att färdas genom de öfriga
naturvetenskapernas land. Genom ’die Geisteswissenschaften’ däremot gifves
det näppeligen någon kungsväg, och man torde ej häller kunna
påstå att det inom andens vetenskaper existerar någon dylik
brännpunkt som inom naturens. Det må emellertid förhålla sig hur som
hälst med denna sak, visst är att i och med natur- och
kulturvetenskaperna tvänne koordinerade kunskapssystem äro framhållna,
inom hvilka nutidsfilosofen har att grundligt orientera sig om det
ock naturligtvis icke kan fordras att han skall genomforska dessa
system utefter alla deras linier och i alla deras vinklar.

Men filosofen skall icke fastna inom specialvetenskaperna, utan
har omsider att fortgå till de specifikt filosofiska uppgifterna och
arbetet på dessas lösning, hvilket utföres i synnerhet inom
kunskapslärans och metafysikens hvarandra kompletterande delområden.
Kommer han därunder att äfven känna ett behof att uppträda som kämpe
för sanningen, så naturligtvis så mycket bättre. På dylika
filosofiska kampnaturer är filosofiens historia öfverraskande fattig. Den
kan visserligen framvisa en Giordano Bruno, en Johan Gottlieb
Fichte och en Friedrich Albert Lange, men just icke många deras
efterföljare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free