Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall utgör en ganska grundlig inledning till den egentliga filosofien
för nybegynnaren.
En fullständig framställning — om man för öfrigt kan tala om
en sådan — af kunskapsläran bjudes här dock icke trots arbetets
omfång. Så förekommer ingen utredning af ändamålskategorien — om
den ock icke är alldeles förbigången — och den kunskapsteoretiska
behandlingen af “die Geisteswissenschaften“, denna den allra
modernaste filosofiska uppgiften, är väl knapphändig. Äfvenledes är
endast ett litet utrymme beredt åt det historiska elementet. Men
allt detta sammanhänger med att jag alltfrån arbetets planläggning
afsigtligt begränsat mig till en bestämd hufvuduppgift, nämligen till
en, så vidt möjligt, systematisk behandling af de på samma gång
allmänna och aktuella kunskapsteoretiska problemen. Särskildt har
jag icke alls haft för afsigt att åstadkomma ett bidrag till
kunskapslärans ännu oskrifna historia.
I enlighet härmed har jag föga utsträckt det litteraturstudium,
som periodiskt omväxlat med det egna tankearbetet, utöfver den
moderna tyska kunskapslärans gränser. Med denna förstår jag
i detta sammanhang den, som representeras af nykantianismen
och de efter denna följande kunskapsteoretiska riktningar, om hvilka
jag meddelat ett och annat i den historik, som afslutar inledningen
(s. 32 ff). En frukt af detta studium är ock de litteraturanvisningar,
som meddelas i samband med de behandlade problemen vare sig i
texten med mindre stil eller under denna i särskilda noter. Likväl
må man icke tro att dessa hänvisningar utmärka sig för
bibliografisk fullständighet. En gång tänkte jag visserligen lägga an på
den bibliografiska sidan af saken, enär jag tyckte mig hafva goda
hjälpmedel därtill (icke minst i Kungliga Biblioteket), men jag lärde
mig snart inse att det skulle kräft ett mycket drygt extraarbete,
om jag skulle fullföljt planen. Min hufvuduppgift var ju, som
angifvet, en annan. I stället har jag bemödat mig att låta
konturerna till den allmänna världsåsigt, som gerna följer den
kunskapsteoretiska reflektionen i spåren, tydligt framträda. De
bifogade litterära hänvisningarna äro emellertid icke utan sin
systematik äfven de, ehuru den sannolikt icke märkes. Såsom deras
grundval kan Ueberweg-Heinze’s s. 5 anförda litteraturspäckade
framställning betraktas, till hvilken härmed hänvisas för ytterligare
upplysningar om saken.
Bland de anförda författarna är ingen oftare nämd än
Wilhelm Wundt, i hvilken jag beundrar samtidens störste
polyhistor och systematiker och hvilkens arbeten för mig icke allenast
utgöra en ständigt flödande källa af teoretiskt innehåll, utan ock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
