- Project Runeberg -  Kunskapslära /
4

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

sina speciella uppgifter beskrifva och förklara eller, med ett ord,
kun-skapligt rekonstruera sina motsvarande undersökningsföremål. Så helt
och fullt kunna de likväl icke gerna uppgå i dessa sina objektiva
uppgifter, att de blifva blinda för, att de dock först och sist äro
funktioner af det mänskliga medvetandet och dess, visserligen
erfarenhetsbestämda tänkande. I härmed framdragna faktum äger all
vetenskap sin subjektiva pol, själfva sitt intelligenta grundfäste.
Men under sådana förhållanden vore det underligt om icke hvarje
disciplin skulle hafva intresse af att underhålla en viss förbindelse
med kunskapsläran, hvilken är vetenskapen om den allmänna
mänskliga kunskapsvärksamheten. I samma mån specialvetenskaperna
utvecklas icke blott till objektiv fulländning, utan ock med hänsyn
till subjektiv själfbesinning eller, sammanfattadt uttryckt, bli
full-gånget kritiska, så måste de känna ett allt starkare behof att ställa
sig i rapport med kunskapsläran och se sig i den belysning, som
utstrålar från denna öfver den mänskliga kunskapen i det hela.
Att samtliga specialvetenskaper, ingen nämd, men ingen glömd,
härigenom äfven erhålla ett gemensamt kunskapsteoretiskt centrum,
som bidrager till att förhindra, att vetenskapstotaliteten sönderfaller
i diskreta delar, förtjänar att i förbigående framhållas. Just i detta
inbördes samband äger det totala vetenskapssystemet sin lifgifvande
organisation.

Sin principiella plats har kunskapsläran dock, som anfördt, i
den teoretiska filosofiens system. Filosofi är nämligen
kunskapslära, om ock ej blott sådan. Hvad (teoretisk) filosofi i öfrigt än
må vara, kunskapslära är den alltså i alla händelser. Och att
kunskapsläran sitter fastare inne i nämda system än de andra
dithörande disciplinerna, t. ex. metafysiken, hvars vetenskapliga
existensrätt alltjämt är omstridd, bevisas bland annat af det
förhållandet, att man rent af identifierat kunskapslära och teoretisk filosofi
(så Riehl), liksom man ock gifvit den en så dominerande filosofisk
ställning, att den tenderat att bli identisk därmed (så vissa
ny-kantianer, t. ex. Lange och Cohen). Men man har därvid, synes
det oss, utgått från en alltför snäf uppfattning af filosofien. Enligt
vår åsikt1 bör den senare tänkas som ett encyklopediskt helt med
såväl periferiska som centrala partier, till hvilka senare just
kunskapsläran hör. Och då detta hela omfattar ansenliga propedeutiska
delar, som bland annat förmedla filosofiens samband med de
empiriska vetenskaperna2 — delar som icke lämpligen infogas i
kunskapsläran — och äfven rymmer en metafysisk afdelning, hvilken

1 Se förf:s Filosofiska konturer, s. 55 ff.

2 Ibid., s. 59 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free