- Project Runeberg -  Kunskapslära /
6

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

svarande kunskapens faktum. Den senare föreligger i en mängd
olika, lägre och högre, enklare och mera sammmansatta former,
hvilka dessutom äro af olika karaktär med hänsyn till sin
kunskapliga innebörd och sanningsgiltighet. Hvarje förnimmande, som
innehåller en objektivt giltig uppfattning, innebär kunskap. Det stora
specialfallet härvid är den vetenskapliga kunskapen eller, med
ett ord, vetenskapen, men kunskapsläran är visst icke uteslutande
intresserad af denna, utan det med anspråk på objektivitet, resp.
sanning uppträdande förnimmandet öfverhufvud faller inom hennes
intressesfär. I sin helhet bildar därför kunskapslärans föremål ett
i hög grad omfattande och rikt material. Just i detta förhållande
äger den en af sina impulser och kraftigaste anledningar. Den vill
vinna kännedom om de olika kunskapsformerna — t. ex.
erfarenhetskunskapen och den transscendenta kunskapen, empirisk och
filosofisk uppfattning — och, i enlighet med det mänskliga
medvetandets analytiska tendens och behof, om möjligt till själfva grunden
analysera dessa för att därigenom ernå en mera inträngande och
skärpt kännedom om saken. Den vill liksom genomskåda denna
och såmedels erhålla en fullare inblick och förhöjdt vetande därom.
Det visar sig emellertid snart, att den allmänna kunskapsläran,
liksom den ej kan göra all världens kunskapsomdömen till
föremål för analytisk reflektion, ej häller kan upptaga samtliga de
olika vetenskaperna till speciell analytisk undersökning. Denna
speciella vetenskapsanalys är i och för sig visserligen ingen
omöjlighet. Den är tvärtom icke allenast fullt möjligutan utgör en
i hög grad betydelsefull kunskapsteoretisk gärning. Men den
tillhör icke nämda allmänna kunskapslära, utan den i
fortsättningen af denna liggande speciella, hvilken lämpligen kan betecknas
som vetenskapslära. En dylik vetenskapsteoretisk undersökning
har att utreda t. ex. den historiska kunskapen och dess
egendomliga bestämdhet. Den allmänna kunskapsläran däremot är af flere
anledningar nödd och tvungen att gå vida mera abstrakt och
gene-relt till väga3, sökande sig tillbaka till det för kunskapen i dess
olika former konstitutiva och väsentliga. Men detta har den att
grundligt uppspåra och ingående analysera för att om möjligt
framtränga till de allt enklare beståndsdelar och förutsättningar, som
ingå i och uppbära kunskapen. En af formerna för mänskligt be-

1 i samband med hvilket påstående må erinras om Wundts Logik, de tvänne
sista banden

2 Betonas ock af t. ex. Schuppe, Grundriss, S. 3, Riehl, Kritic., II: i, S. 14.

Kunskapslära är enligt den senare "die allgemeine Theorie der Erfahrung" (jfr
ibid. 11.) Volkelt, Vorträge, 8. 54 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free