- Project Runeberg -  Kunskapslära /
7

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

gripande är just denna med allt elementärare faktorer opererande
analytiska uppfattning1. Vårt diskursiva förnimmande begriper
nämligen det konkreta ocli sammansatta genom det abstrakta och
enkla. Kunskapslärans första afdelning blir i enlighet härmed af
öfvervägande analytisk och deskriptiv natur eller med ett ord
kunskapsanalytik.

Den aktuella mänskliga kunskapen är emellertid icke ett
aggregat af beståndsdelar, utan ett lefvande helt, besjäladt af anda och
mening; den är en alltigenom teleologisk funktion. Närmast
framstår clen som ett intelligensfenomen, och ingen kunskap kan undgå
att innehålla teoretiska element, ehuru den i egenskap af ett
psykiskt faktum naturligtvis äfven innehåller vissa vilje- och
känslofaktorer. Likaledes kan den tillsträfva något annat än en rent
teoretisk uppfattning, såsom förhållandet är med t. ex. den religiösa
kunskapen. Som en teoretisk funktion — och här betrakta vi
den såsom en sådan — afser den emellertid att förvärkliga ett
motsvarande teoretiskt mål. Och detta är redan förut allmänt
angifvet: det utgöres af den i en eller annan mening objektivt giltiga
uppfattningen af något föremål eller förhållande. Denna är då
själfva den kunskapsteoretiska objektiviteten. Men just i det
fundamentala förhållande denna konstituerar äger kunskapsläran en ny
anledning, som manar till reflektion och föranleder dess i själfva
värket mest karaktäristiska undersökningar, nämligen de om
kunskapens objektiva natur och giltighet, resp. dess grad af sanning.

Liksom i det allmänna lifvet de otaliga omdömena om de
mötande föremålen och tilldragelserna oftast icke föregås af någon
kritisk pröfning, så arbeta ock de olika specialvetenskaperna, med
undantag af kunskapsläran och de af denna genomsyrade filosofiska
disciplinerna, i regeln utan att ingå i någon förutgående
undersökning af kunskapens möjlighet öfverhufvud. Denna helt enkelt
förut-sättes -. Nämda vetenskaper blifva objektivitetsvetenskaper i den

1 Höffding utreder i Filos. Problemer, S. 28 ff., ett antal olika former af
begripande. (Den ofvan anförda framhåller ban doek ej). Swoboda, Verstehen und
Begreifen, i V. f. w. Ph., Jahrg. 1903. Volkmann, Erkenntmstlieor. Grundzüge d. Naturw.,
S. 72. Framför uttrycken analys och syntes föredrar V. termerna isolation och
super-poBition. Han yttrar: "Die Denkformen der Isolation und Superposition gehören zu
den vernehmlichsten, unter denen sich die Begreifbarkeit der Natur darstellt. Was
von zusammengesetzten Erscheinungen unter diesen Denkformen noch nicht
auf-gefasst werden konnte, ist noch nicht begriffen."

2 Jfr i samband härmed Volkelts Erf. u. Denk, S. 3 ff., samt hans Vorträge, S.
46 ff. Richert, Der Gegenstand d. Erk., S. 7: "Die empirischen Wissenschaften
müssen ’dogmatisch’ sein, d. h. eine Anzahl von Voraussetzungen ungeprüft
hinnehmen, denn sie würden nicht vorhanden sein, wenn sie es nicht gethan hätten".
Schubert-Soldern, Gründl., S. 80.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free