Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskapslärans andra afdelning, som vi nu hafva i tankarna. Söka
vi formulera det hithörande kardinalproblemet på det enklaste och
på samma gång vidaste sättet kunna vi helt kort påstå, att det
gäller att pröfva och fastställa kunskapens objektivitet.
Afdelningen i fråga blir alltså kunskapslärans företrädesvis kritiska del —
den blir kunskapskritik. Men det, som skall kritiseras, måste först
exponeras. Och inom kunskapskritikens ram faller bland annat
framställningen af de s. k. kunskapsteoretiska kategorierna. Det
är framför allt i dessa, som de mänskliga kunskapsbegreppen tagit
sin allmänna form och liksom logiskt inkarnerats.
Objektivitetskritik och objektivitetspröfning hafva emellertid att följa
exponeringen i spåren. Här föreligger alltså en omfattande och invecklad
uppgift.
Som ofvan antyddes har kunskapsläran äfven en genetisk
afdelning. Sedan kunskapsanalytiken återfört kunskapen till dess
konstitutiva faktorer och därvid liksom tagit sönder den samt
kunskapskritiken pröfvat dess objektiva giltighet i det hela, liksom
inom skilda kunskapsområden, så kvarstår uppgiften att åter sätta
ihop den, ett experiment, hvarmed vi dock icke mycket komma
att befatta oss. Det finnes andra genetiska uppgifter, som vi
föredraga. Att kunskapen är ett mycket kompliceradt faktum, som
icke blott innehåller subjektiva ingredienser af flere olika slag,
t. ex. logiska, utan ock återför sig till objektiva (transsubjektiva)
realförutsättningar och till sist är att betrakta som en lefvande
modus eller manifestation af den totala värkligheten process —
eller eget lif, om vi få uttrycka oss på detta en smula mystiska
sätt — skall den följande framställningen ådagalägga. Här
föreligga i hvarje fall flere genetiska uppgifter, hvilka på vederbörligt
ställe skola åtminstone i någon mån behandlas. Vi kunna, i
brist på bättre term, benämna denna kunskapslärans tredje afdelning
kunskapsgenealogi. Den har att utreda kunskapen ur vissa genetiska
synpunkter, hvilka dock ej på förhand kunna närmare fastställas.
Härefter är lämpligt att sammanfatta det föregående i en
kunskapslärans definition. Men en på samma gång exakt och enkel
sådan är icke lätt att formulera, då så många sidor, som
karaktäristiskt utmärka kunskapsläran, egentligen borde vara representerade i
densamma. Med det föregående i tankarna kunna vi dock påstå, att
kunskapsläran är den (allmänna) filosofiska disciplin, som analyserar
den mänskliga kunskapen för att uppdaga dess konstitutiva
faktorer, pröfvar densammas, inklusive de olika vetenskapernas
objektivitet, resp. grad af sanning, samt utreder kunskapens såväl
subjektiva som objektiva ingredienser och förutsättningar för att låta den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
