Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Erkenntnisstheorie (1862)1 såsom "die Untersuchung der
Voraussetzungen unter denen der menschliche Geist zur Erkenntniss der
Wahrheit befähigt ist, specieller die Untersuchung des Ursprunges und
der Wahrheit unserer Vorstellungen" \ Vi framhålla särskildt detta
föredrag, emedan det var ett af de mera viktiga inlägg, som
anba-nade den nya kunskapsteoretiska strömning inom den tyska filosofien,
hvilken kan dateras från 1860-talets början och hvars målsmän
lydde fältropet: tillbaka till Kant2. Zeller yttrar (a. st., s. 490)
"Der Anfang der Entwicklungsreihe, in der unsere heutige
Philosophie liegt, ist Kant, und die wissenschaftliche Leistung, mit der
Kant der Philosophie eine neue Bahn brach, ist seine Theorie des
Erkennens. Auf diese Untersuchung wird jeder, der die Grundlagen
unserer Philosophie verbessern will, vor allem zurückgehen, und die
Fragen, welche sich Kant vorlegte, im Geist seiner Kritik neu
untersuchen müssen, um durch die wissenschaftliche Erfahrungen
unseres Jahrhunderts bereichert, die Fehler, welche Kant machte, zu
vermeiden". Det var nykantianismens för kunskapsläran
betydelsefulla period, som inaugurerades med ord sådana som dessa.
I stället för »kunskapslära» användes ofta, ja oftast »kunskapsteori»
— så äfven i Zellers toredrag, som spelat en viss roll i historien om
denna term. Men »Erkenntniss-Theorie ist ein unklarer Titel» framhåller
icke utan skäl Cohen, Logik, S. 34. Wundt skiljer, som nämdt (s. 12), mellan
kunskapslära och kunskapsteori, låtande den senare utgöra en del af den
förra. »Über den Ursprung des Wortes ’Erkenntnisstheorie’» upplyser för
öfrigt Vaihinger i Philos. Monatsh., Bd 12 (1876), S. 84 ff Vaihinger
yttrar efter att hafva erinrat om Kants Kritik der reinen Vernunft och ordet
»Vernunftkritik» m. fl., som användes för att uttrycka ungefär detsamma
som våra dagars kunskapslära och kunskapsteori: »auf den selir
nehelie-genden Ausdruck Erkenntnisslehre kam man verhältnissmässig spät. Ich
linde ihn zuerst bei W. T. Krug, der 1808 eine ’Erkenntnisslehre oder
Metaphysik’ erscheinen liess. Krug gebraucht, jedoch Erkenntnisslehre stets
identisch mit Metaphysik». Uttrycket »Erkenntnisstheorie» uppkom ännu
senare. Vaihinger anser, att det första gången användes i tryck af Ernst
Reinhold (K. L. Keinliolds son) i hans 1832—1834 utkommande arbete
»Theorie des menschlichen Erkenntnissvermögens und Metaphysik». »Ich
blieb zuletzt bei dem Jahre 1832 stehen, weiter rückwärts das "Wort zu
finden war mir nicht möglich». Likväl var det först tretio år senare,
som ordet kom till allmännare användning, nämligen år 1862 genom
Zellers ofvan anförda föredrag. »Damit wurde der Name zum geflügelten
Worte» (Vaihinger). Enligt ett meddelande af R. Setdel (Philos. Monatsh.,
ibid., S. 189) skall emellertid äfven Ch. H. Weisse 1832 i bref hafva användt
1 Zeller, Vorträge und Abhandlungen, Samml. 2, S. 483. Jfr Stumpf, Psyehol.
und Erk.-Theor., S. 2. Citatet är anfördt efter Stumpfs afhandling, där tankegången
är fylligare uttryckt än af Zeller själf.
2 Jfr Liebmann, Kant und die Epigonen, 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
