- Project Runeberg -  Kunskapslära /
16

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

af kunskapen, en sekundär funktion, hvilken förutsätter just
kunskapen. Vissheten hör under sådana förhållanden mera hemma i
psykologien än i kunskapsläran. Att den dock måste beaktas
äfven i sistnämda disciplin, beror på dess psykologiskt intima
sammanhang med kunskapen, men det kunskapsteoretiska
visshetsproblemet påkallar icke så mycket en undersökning af vissheten i och
för sig eller i egenskap af ett säreget psykiskt tillstånd, som icke
mera af de kunskapsteoretiska förutsättningar, ur hvilka vissheten
framväxer. Den senare blir då en eminent subjektiv kunskapens
parallelföreteelse — jämför uttrycket "veta med visshet". Men
den är icke ett fenomen, som uteslutande åtföljer den värkliga
kunskapen, utan — och det förhållandet är att betrakta som en ytterligare
instans mot den kunskapslära, som identifierar sig med visshetslära,
— ett sådant, som lika väl kan beledsaga äfven den icke kunskapligt
fullgångna och giltiga uppfattningen. Visshet garanterar med andra
ord icke kunskap och sanning; man kan icke sluta från den förra
till den senare. Hvad är väl förenadt med större visshet än t. ex.
den religiösa tron, förutsatt att den är af det äkta slaget, men
huru många omtvistliga element innehåller icke denna, granskad ur
sträng kunskaps- och sanningssynpunkt? Slutligen är att
framhålla, att vissheten äfven kunskapsteoretiskt leder utöfver sig själf.
Ty, om jag är viss, kan jag icke stanna vid detta nakna faktum,
utan måste göra mig reda för hvarpå min visshet grundar sig, men
denna utredning leder just till sådana kunskapsteoretiska
undersökningar, där andra faktorer än vissheten blifva de regulativa;
denna garanterar icke i och för sig sanningen. Men då vissheten
är en så dels sekundär, dels osäker princip, är det icke lämpligt
att söka "reformera" kunskapsläran i den antydda riktningen och
öfverföra den i "eine Theorie der Gewissheit".

Som målsmän för en sådan kunna nämnas Windelband, Über die
Gewissheit der Erkenntniss, Neudecker, Das Grundproblem der
Erkennt-nisstheorie, S. 3 ff., Grung, Das Problem der Gewissheit. Se ock
Vol-kelt, Erf. u. Denk., S. 15, samt Dürr, Die Grenz, d. Gewissh., S. 22—23.

Äfven må tilläggas att såsom (teoretisk) transscendentallära är
kunskapsläran bestämbar i samma mån den föresätter sig och
för-värkligar uppgiften — hvilken enligt vår mening är en
kunskapsteoretisk specialuppgift — att uppvisa kunskapens aprioriska
beståndsdelar och den roll dessa spela i kunskapsprocessen. Det
är den specifikt kantiska och äfven nykantiska kunskapsläran, som
röjer sin karaktär i härmed antydda "transscendentalfilosofiska"
uppfattningssätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free