- Project Runeberg -  Kunskapslära /
18

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

schaftslelire aus zwei verschiedenen Disciplinen zusammen». Dessa äro
»Erkenntnistheorie oder Metaphysik» samt »Logik, des andern Teils der
Wissenschaftslehre» (ibid. 11, 13). Külpe, Einl., S. 31: »Wir. . . fassen
Erkenntnisstheorie und Logik als die beiden sich ergänzenden Disciplinen
auf . . . Mit einem einheitlichen Namen kann man sie beide als
Wissenschaftslehre . . . bezeichnen». Kiilpe identifierar dock icke, såsom Erdmann,
kunskapslära och metafysik. Rickert, Gegenstand, S. 88, identifierar
»Erkenntnistheorie» och »Wissenschaftslehre»; Grenzen, S. 15.

Vi önska emellertid ännu en stund röra oss i kunskapslärans
förhall. Bland annat kunde vi vilja ingående utreda
kunskapslärans ställning i vetenskapernas system, enär denna enligt vår
åsikt intager en särskildt betydelsefull sådan. Men då vi redan
förut, mer än en gång1, sysselsatt oss med denna sak, inskränka
vi oss till en hastig konturteckning.

Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande

till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse.

Det har framhållits, att kunskapsläran är af en viss excentrisk
natur i det den kan uppträda i samband med och tjäna som
komplement till en hvar annan vetenskap. Den har emellertid äfven
sin principiella stam- eller hufvudort i vetenskapssystemet, där den
alltså företrädesvis hör hemma. Orten är belägen inom filosofiens
område och, närmare, vid den gräns, som åtskiljer de empiriska
och filosofiska disciplinerna. Yi tänka oss vetenskapernas totala
system fördeladt i tränne hufvudgrupper: den rena matematikens,
de empiriska vetenskapernas samt de filosofiska disciplinernas grupp.
Om matematiken skall dock här icke mycket ordas. Liksom i flere
andra hänseenden intager den äfven i kunskapsteoretiskt
afseende en särställning. Den rena matematikens objekt äro
nämligen af intelligensen själf konstruerade föremål; de äro " selvskabte
Objektersåsom man uttryckt sig2. Dock äro de icke så fritt
konstruerade, att de icke hafva något sammanhang alls med den
gifna värklighetens föremål och förhållanden. De elementära
matematiska begreppen hafva fastmer sin empiriska grundval och
förebildning i dessa, men äro dessutom utdanade till specifikt
matematiska begrepp genom akter af en på samma gång abstraherande
och konstruktiv värksamhet, hvilken förlänar dem en i viss mening
absolut bestämdhet, som i sin ordning medför att de icke hafva

1 i Vetenskapernas system, Vid studiet af Wundts psykologi, s. 8, samt
Filosofiska konturer, s. 55.

2 Kroman, Vor Naturerkjendelse, s. 30 ff. Jfr äfven Wundt, Logik, Bd 2: Abtb.
1, S. 125 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free