- Project Runeberg -  Kunskapslära /
19

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

någon strängt exakt motsvarighet i värkligheten. I härmed antydd
mening alltså äro de matematiska objekten konstruktionsföremål1.
Kunskapen om de rent matematiska realiteterna sammanfaller
därför i grunden med dessa realiteter själfva. Därför bortfaller här
principielt den motsats mellan kunskapsföremål och förnimmelse,
hvilken inom det egentliga värklighetsområdet, d. v. s. den
omedelbara erfarenhetsvärkligheten och dennas transscendenta underlag,
resp. komplement, är ägnad att framkalla tvifvel på sann kunskaps
möjlighet. Ur härmed framdragen synpunkt löses följaktligen i
hufvudsak det matematiska objektivitetsproblemet lätt. Att
matematiken på grund häraf har föga med kunskapslära att skaffa vore
dock förhastadt att påstå. Kunskapsläran är emellertid i främsta
rummet intresserad af värklighetskumkniien, denna kunskap, hvars
högsta uttryck är de empiriska och filosofiska disciplinerna och
hvilkas sammanfattning utgör realvetenskapernas system. Bilda nu
de empiriska vetenskaperna (naturvetenskaperna samt "die
Geisteswissenschaften") och de filosofiska (ett antal teoretiska och
praktiska discipliner2) gradskilda eller artskilda kunskapssystem? Därom
kan visserligen tvistas. "Vi anse emellertid att de äro artskilda3
och att just kunskapsläran, om ock ej blott denna, grundlägger nämda
mera radikala olikhet dem emellan. I enlighet härmed kunna vi
ock tänka oss realvetenskapernas hela territorium fördeladt på de
tvänne motsatta hälfterna af hvad man kallat "globus intellectualis".
De empiriska vetenskaperna bo på den ena half van, de filosofiska på
den andra, visserligen ej åtskilda genom några oöfverkomliga oceaner,
utan tvärtom i lifligaste kommunikation med hvarandra, men dock
utgörande släkten af artskild typ. Men just kunskapsläran, hvar
befinner sig denna? Dess område utgöres af den meridian, som man
har att passera för att komma öfver från empiriens till filosofiens
land. I samma mån kunskapsläran genomsyrar vetenskapen, får
då denna en filosofisk anstrykning. De empiriska vetenskaperna
skola dock naturligtvis icke slå öfver i filosofi. De skola fastmer
i främsta rummet vara och förblifva hvad deras uppgift bjuder dem
att vara, nämligen empiriska vetenskaper. Men blancl annat därför,
att den empiriska uppfattningen af värkligheten icke motsvarar den
kategoriska sanningsidéns fordringar, så blir det en plats öfrig för
filosofien såsom ett själfständigt vetenskapssystem. Vi vilja här
icke yttra oss om, huruvida filosofien värkligen kan fylla den upp-

1 "Die Mathematik construirt sich auf diese Weise ihren Inhalt selbst."
Volkmann, Erkenntnistheor. Grundzüge d. Naturw., S. 57.

2 Se om dessa Filosofiska konturer, s. 55: Filosofiens hufvuddelar.

8 Jfr Vid studiet af Wundts psykologi, s. 423.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free