Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
gift, under hvars egid den lefver och andas; endast filosofiens
existensnödvändighet i idén vilja vi här fastslå. Och alldenstund det’ just
är i och genom kunskapsläran1, som den antydda uppgiften blir
aktuell för filosofien, så grundlägges i och med denna disciplin det
filosofiska vetenskapssystemet såsom en från det empiriska systemet
artskild grupp med kunskapsläran som fundament. Då därtill såväl
det ena som det andra af nu berörda förhållanden prägnant
åskådliggöres genom nedanstående anordning af realvetenskaperna
utefter en hyperbel, hvilken alltså får tjänstgöra som "globus
intel-lectualis", så bifoga vi skemat, ehuru det redan förut, dock ej i
alldeles samma form, varit synligt, nämligen i förf:s af handling Vid
studiet af Wundts psykologi, s. 8.
Den omständigheten, att kunskapsläran är en inom filosofiens
system rotfäst disciplin, förhindrar icke, att den, såsom anförts, står
i mer eller mindre nära förbindelse med öfriga vetenskaper
öfverhufvud. Nu är emellertid förhållandet det, att den berör sig med
vissa vetenskaper på ett sätt, som bör särskildt uppmärksammas, så
mycket mer, som sambandet mellan kunskapsläran och dessa senare,
nämligen psykologien, logiken och metafysiken, alltjämt är föremål
för olika meningar och debatt. Vi skola i korthet framställa vår
egen åsikt.
Kunskapslärans intima sammanhang med psykologien förmedlas
genom det sakförhållandet, att medvetandet, kunskapsteoriens organ
samt den yttersta subjektiva principen för all kunskap, äfven faller
inom psykologiens undersökningsområde.
1 Karaktäristisk för filosofien är emellertid ieke blott dess kunskapsteoretiska
bestämdhet; äfven annat, t. ex. dess tendens till oinskränkt universell
helhetsuppfattning, den rol väsensbegreppet spelar m. m. (se Filosofiska konturer, s. 33: Hvad är
filosofi?), bidrager till att utprägla den till ett speeifieum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
