- Project Runeberg -  Kunskapslära /
23

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

ningslös abstraktion. Den blir en blott "Synthesis", "eine formale
Einheit", e. d., hvars realitetsbestämdhet i öfrigt får kvarstå i
dunklet. I alla händelser tillkommer det den fullständigt utförda
kunskapsläran att taga hänsyn till psykologien och hälst att
underbygga den med ett psykologiskt fundament eller "über die
Beziehungen Rechenschaft geben .. ., in denen [die Denk- und [-Erkennt-nissacte]-] {+Erkennt-
nissacte]+} zu dem Ganzen unseres geistigen Lebens stehen" 1.

Men härmed är förhållandet mellan kunskapslära och psykologi
visst icke afgjordt. Hvilken psykologi skall fullständiga
kunskapsläran? Månne den empiriska? Näppeligen, åtminstone ej
princi-pielt, ehuru äfven den empiriska psykologien kommer att inspela
och blir af icke ringa betydelse i egenskap af hjälpdisciplin. Den
psykologi, hvarmed kunskapsläran egentligen har att utfylla
medvetandets abstrakta datum, måste vara kunskapslärans egen
psykologi eller den kunskapsteoretiska psykologien. Kunskapslärans
hufvud-uppgift är ju att så förutsättningslöst som möjligt pröfva all
kunskaps objektivitet och att i enlighet härmed icke upptaga några
andra kunskapsresultat som sina än de, hvilka genomgått denna
kunskapsteoretiska skärseld. Då nu den empiriska psykologien
såsom sådan icke med nödvändighet är bunden vid kunskapsteorien
och dess kriticism — ehuru däremot kunskapsteorien, som anfördt,
måste taga hänsyn till den empiriska psykologien —, så kunna ej
häller denna psykologis satser utan vidare öfverfiyttas till
kunskapsläran och läggas till grund för denna. Nej, den psykologi, hvaraf
kunskapsläran har behof, måste den strängt taget själf utveckla.
Nu inspelar emellertid det här betydelsefulla förhållandet, att den
empirisk-psykologiska kunskapen är vida mindre anfäktbar ur
allmänt kunskapskritisk synpunkt, än den motsvarande kunskapen om
den vttre, resp. den transscendenta värkligheten. Hvad medvetande,
en förnimmelse, ett omdöme o. s. v. äro, därom gifver redan den
omedelbara erfarenheten all den kännedom, som öfverhufvud är
möjlig och erforderlig. Divergensen mellan empirisk och
kunskapsteoretisk psykologi behöfver därför på denna punkt icke blifva
synnerligt skarp. Den hufvudsakliga olikheten består i att den
kunskapsteoretiska psykologien måste förbinda en viss bitanke, nämligen
tanken om jämväl det psykologiska vetandets sannskyldiga
kunskapsnatur, med den mera omedelbara uppfattning af dithörande föremål
och förhållanden, hvilken är att hämta ur den empiriska psykologien.
Ett exempel: inom sistnämda psykologi sättes själslifvet i
genomgående samband med en materiell organism, hvilken uppfattas i

1 Wundt, ibid., S. 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free