- Project Runeberg -  Kunskapslära /
25

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

9, 11 ff., Paulsen, Einl, S. 430 ff., Windelband, Gewissh. d. Erk., S. 9 ff,
Dürr, Grenz, d. Gewissh., S. 37: »Wir treten der Meinung derjenigen
Philosophen hei, die wie Elsenhans 1 der Erkenntnistheorie eine gewisse
Unabhängigkeit von der Psychologie zuschreiben, wenn auch mit der
Einschränkung, es sei zweifellos, dass die Erkenntnistheorie der Psychologie
nicht entbehren kann.» Höffding, Psykologi, S. 31.

Äfven kunskapslärans förhållande till logiken är föremål för
skilda meningar. Den logik, hvarom här är fråga, är den s. k.
formella i motsats till allehanda öfriga undersökningar, hvilka
jämväl använda titelordet logik, t. ex. transseendental logik, spekulativ
logik, matematikens, fysikens och öfriga specialvetenskapers logik.
Meningsolikheten angående den formella logikens förhållande till
kunskapsläran rör sig hufvudsakligen om frågan, huruvida den förra
är en själfständig specialvetenskap eller en del af kunskapsläran,
liksom ett kapitel i denna. Enligt den äldre och traditionella
uppfattningen med Aristoteles 2 som grundläggare utgör logiken en
dylik själfständig disciplin, och detta uppfattningssätt saknar visst icke
framstående målsmän äfven i senare tider (Kant och Herbart) och våra
egna dagar. Som bestämdt exempel må anföras Ueberwegs System
der Logik3, Jämväl hos oss har denna riktning, hvilken i C. Y.
Sahlins logiska arbeten4 fått ett strängt vetenskapligt uttryck,
länge varit den härskande5. Enligt det modernare uppfattnings-

1 Elsenhans, Das Verhältn. d. Logik zur Psychologie, i Zeitschr. f. Pkil. u.
philos. Kritik, Bd 109, S. 211.

2 "Der Name ’Logik’ geht nicht auf Aristoteles zurück; erst in die^Zeit Ciceros
war es üblich ... Der Name ist vermutlich Stoischen Ursprungs, vielleicht von Zeno . ..
zuerst angewandt." Aristoteles använde uttrycket analytik för sina logiska
undersökningar. Erdmann, Logik, I, S. 13. Om termerna analytik, logik och "organon" se
för öfrigt üeberweg, Logik, S. 27

3 l:e Aufl. 1857, 5:e Aufl. 1882. Det är dock icke utan tvekan vi anföra
üeberweg, då särskildt i Logikens inledning kunskapslära och logik bringas i så nära
förbindelse med hvarandra, att den senare tenderar att bli s. k. kunskapsteoretisk logik.
I utförandet antger dock Ueberwegs system alltmer karaktären af en formell
specialvetenskap. (Det karaktäriseras måhända lämpligast som formell kunskapslära.) Dbobisch’
Neue Darstellung der Logik (1836, 5:e Aufl., 1887) bör här ock omnämnas. Äfven Lange
yrkar på en själfständig behandling af den formella logiken; se hans Logische Studien^
S. 3, 127. Likaledes Erdmann, Logik, Bd 1, S. 9 tf. Logiken blir enl. honom i främsta
rummet metodlära, men definieras allmänt såsom "die Wissenschaft von den formalen
Voraussetzungen des wissenschaftlichen Denkens (ibid. 15); den är "formale
Wissenschaftslehre" (ibid. 31). Riehl, Kritic., II: Th. 2, S. 16—17. (Biehls åsikt dock ej
klart framstäld). Windelbands nedan, s. 36 omnämda artikel orienterar närmare.

4 Om logikens uppgift, 1882, Om grundformerna i logiken, 1—2, 1883—84. I
den förstnämda afh. inskärper S. flerstädes (s. 26, 28, 38) nödvändigheten af logikens
"renhet".

5 Märk ock Borelius’ Lärobok i den formella logiken, 1863, 4:e uppl., 1882; § 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free