- Project Runeberg -  Kunskapslära /
27

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

Ty hela den gamla "formella1’ logiken hvad är den i grunden
annat än en abstraktion, något som framgår redan af bestämningen
formell. Det lefvande tänkandet är dock aldrig ett blott formelt
tänkande, utan en på samma gång innehållsbestämd värksamhet
med en så fulländad kunskap som möjligt om det påtänkta objektet
till mål. Föresätter sig tänkandet icke denna uppgift, så urartar
det slutligen till en tom konst, som visserligen kan utbildas till
virtuositet, men som därmed äfven hotar att falla utom den reella
vetenskapens sfär. Det kan emellertid aldrig tillstödjas, att det logiska
tänkandet, hvilket väsentligen bestämmer all kunskaplig värksamhets
fortgång och ytterst afgör kunskapens giltighet, skulle få falla utom
vetenskapen själf. Men då logiken sålunda framför allt utgör en
kunskapens logik och i själfva värket vinner hela sitt intresse därigenom,
att de logiska lagarna och operationerna bilda de oundgängliga
förutsättningarna för kunskapsvärksamheten, så skjuter den så djupt ned
i just kunskapslärans system och får i detta sin så naturliga
inställning, att den icke kan anses vara något annat — och det är
visserligen stort nog — än ett intermediärt led i kunskapsläran1.
Denna omständighet förhindrar dock icke, att den formella logiken
af bekvämlighetshänsyn, arbetsfördelningsintresse eller andra
anledningar, t. ex. pedagogiska, kan framställas separat2, men denna
omständighet förmår icke upphäfva logikens principiella och sakliga
samhörighet med kunskapsläran. Och logiken själf kommer visst
icke att lida af en dylik inkorporering. Tvärtom blir anknytningen
till den reella kunskapsvärksamheten ett korrektiv mot den
förkonstling, som den traditionella " formallogiken" ej undgått. Kort
sagdt, då tänkandet är all kunskaps och sannings organ, så är det
svårt att inse, att undersökningen af detta skulle hafva sin
principiella ort på annat ställe än i kunskapsläran (kunskapsanalytiken),
som undersöker den mänskliga kunskapen i det hela.

Att logik och kunskapslära af vissa (Erdmann m. fi.) sammanfattas
i begreppet vetenskapslära är redan förut (s. 17—18) framhållet. Jfr ock
Stadler, Grundsätze der reinen Erkenntnisstheorie, S. 13, 25, samt Maier
(se ned., s. 36).

gilcen som "et enkelt Afsnit af Erkendelseslæren" och Höffding, Formel Logik, S. 47,
framhåller att "den formelle Logik förer over til Erkendelsesteorien". v. Scheele,
Filos, stud., s. 46. — Windelbands uppfattning framgår af s. 37.

1 "Die Pormen und Gesetze des Denkens, yttrar Völkelt med sanning (Erfar,
und Denk., S. 551) erhalten ihren Wert und ihre Bedeutung erst durch den Zweck des
Erkennens." "So ergiebt sieh durch den Gang der Erkenntnistheorie von selbst, dass
es neben ihr eine Logik als selbständige Wissenschaft nicht geben kann" (ibid.).

2 Jfr Dörings uppsats Über die Möglichkeit Logik u. Erkenntnisslehre gesondert
darzustellen, i Vierteljahrsschr. für wissensch. Philosophie, Bd 9 (1885).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free