- Project Runeberg -  Kunskapslära /
34

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Kant’s Kritik der reinen Vernunft der Begriff der Synthesis1."
Och Windelbands lärjunge Rickekt har med sitt arbete Der
Gegenstand der Erkenntnis2 velat prestera "eine Einführung in die
Transzendentalphilosophiehvarvid dock det sista uttrycket icke
är användt i sedvanlig Kantisk betydelse, utan snarare i bemärkelsen
af en immanensfilosofi, som har beröringspunkter med å ena sidan
Schuppes3 system och å andra Fichtes (genom att upphöja "die
Idee des Sollens" till yttersta vetenskapliga princip öfverhufvud).

Ett annat begrepp, som spelar en hufvudrol i nykantianismens
teoretiska filosofi, är erfarenhetens. Hvad vår kunskap i öfrigt än
må vara och icke vara, erfarenhetskunskap eller, med skärpt
uttryck, vetenskaplig erfarenhet är eller kan den blifva i alla
händelser. Genom denna tanke, om ock ej endast genom den, berör
sig nykantianismen med den andra markeradt framträdande riktning
inom nutidens (tyskaj filosofi, som brukar benämnas positivismen4.
En betydande mellangestalt mellan nämda båda riktningar är Riehl
(som ock hänföres stundom till nykantianismens, stundom till
positi-vismens läger). Hans allmänna uppfattning af kunskapsläran är
förut angifven (jfr s. 5). Närmare ter sig den senare för Riehl som
en "Theorie der allgemeinen Erfahrung"5. Erfarenheten blir enligt
honom den öfverallt dominerande kunskapsformen, hvarvid det
kantiska momentet i hans erfarenhetsuppfattning är, att
erfarenheten icke utgör en blott s. k. ren erfarenhet, utan en af
trans-scendentala och aprioriska förutsättningar medbetingad funktion6.

Uttrycket positivism har annars först Laas litterärt accepterat7 r
dock utan att därigenom formligen ansluta sig till Comte, hvilken
ju är termens upphofsman. Laas afgjordt positivistiska
erfarenhetsståndpunkt är visserligen uttryckligen markerad 8, men det mest
karaktäristiska i Laas filosofi är tvifvelsutan hans "korrelativism",
Laas’ term9 för det betydelsefulla kunskapsteoretiska förhållande,,
som består i, att subjekt och objekt äro korrelata, hvarandra
ständigt förutsättande led i den relation, inom hvars sfär kunskapen är

1 Windelbands hithör. åsigter äro närm. utvecklade i hans Präludien, 1884,
2:e-Aufl. 1903.

2 2:e Aufl. 1904 (l:a uppl. 1892).

3 Ibid. s. 124.

4 Jfr kap. XXI.

5 Der philosophische Kriticismus, Bd 2: Th. 1, 1879, S. 11. Arbetet i sin.
helhet utkom 1876—1887.

6 Ibid., Bd 2: Th. 2, S. 61 ff.

7 I sitt hufvudarbete Idealismus und Positivismus, Th. 1—3, 1879—1884.

8 Ibid., Th. 1, S. 183.

9 Ibid., Th. 1, S. 182.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free