- Project Runeberg -  Kunskapslära /
35

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

inspänd. Det finnes enligt Laas intet objekt, intet vara, ingen
värklighet, som icke principielt förutsätter ett medvetande vare sig
ett individuelt eller "ein Bewusstsein überhaupt"1.

Men genom denna grundtanke — som Riehl icke accepterar2 —
rycker Laas i sin ordning den tredje riktning nära, hvilken bäst
karaktäriseras som "die immanente Philosophie" (med Schuppe som
främste representant). För denna är det en öfver allt tvifvel höjd
sanning, man är frestad påstå dogm, att det är meningslöst att
tala om ett "Sein" eller om värklighet öfverhufvud, som icke är
"Bewusst-Sein". Och i likhet med Laas antaga äfven vissa
anhängare af denna immanensfilosofi ett allmänt medvetande, "ein
Bewusstsein überhaupt", "das allgemeine Gattungsbewusstsein" (hvarom
närmare i kap. III).

Men erfarenhetsbegreppet har äfven erhållit en så extremt
empiristisk utläggning, att det grundlagt en särskild kunskapsteoretisk
riktning — här den fjärde — i nutidens filosofi, nämligen
empirio-kriticismen (Avenarius). Jämväl om denna mera i ett annat
sammanhang (kap. XVI). Här är det just den s. k. rena erfarenheten,
som blir det principiella. Och hela riktningen kan anses kulminera
i en metodologisk fordran på "nur deskriptive Aussagen, aber
vollständig, genau und einfach" 3. Denna metod skall ock medföra den
fördelaktigaste intellektuella ekonomien, ett hypermodernt
betraktelsesätt, för hvilket särskildt E. Mach gjort sig till målsman4.

Härmed äro några betydelsefullare kunskapsteoretiska
strömningar i samtidens filosofi påpekade. Men dessa utgöra visst icke
det hela, utan med dem sambestå icke blott de till systematisk
filosofi utförda tankeriktningarna — många namn kunde här nämnas
utom Lotzes, Hartmanns och Wundts, hvilket senare är det ur
kunskapsteoretisk synpunkt vigtigaste hithörande —, utan ock andra
specialriktningar, såsom "der Psychologismus" 6 och den rena eller
formella logikens6, hos hvilka ett kunskapsteoretiskt element inspelar.

Vår afsigt är dock icke, att låta denna historik svälla ut mera.

1 Ibid., Th. 3, s. 47, 53, 139 m. fl. st.

2 Kriticismus, Bd 2: Th. 2, s. 141 ff.

3 Avenarius, Kritik der reinen Erfahrung, Bd 2, 1890, s. 332. Bd 1, 1888.

4 Äfven Avenarius använder detta uttryck i t. ex. Philosophie als Denken der
Welt gemäss d. Princip des kleinsten Kraftenasses, 1876, s. 10. Mach har (som vi
redan s. 9 haft anledning nämna) framstält sin hithörande åsigt bland annat i Die
Principien der Wärmelehre. I Die Analyse der Empfindungen, 4:e Aufl., s. 38 ff.,
redogör Mach för sitt förhållande till Avenarius. Om "die Oekonomie des Denkens", se
ock ibid. 40 ff. samt Höffdings Moderne Filosofer, s. 88 ff.

5 Jfr s. 25.

6 B. Erdmann och hans Logik, 1902 (Bd 1), må anföras aom exempel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free