- Project Runeberg -  Kunskapslära /
45

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. II. Kunskapens konstitutiva faktorer. Om kunskapslärans utgångspunkt och metod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

hållet, ett sant förnimmande. Och detta sanningsförnimmande jämte
möjligheten, resp. värkligheten däraf bilda det eminent
kunskapsteoretiska momentet i kunskapen. Hvad kunskapsläran allra hälst
vill veta blir då, huru det egentligen förhåller sig med den s. k.
sanningens egen sanning.

Ännu en kunskapsfaktor skulle kuuna påpekas, nämligen den,
hvilken utmärker kunskapens subjektivitet i dess liksom skärpta
potens, nämligen vissheten. Denna är dock, strängt taget, ingen
grundväsentlig bestämning hos kunskapen, utan ett slags intellektuell
känsla hos den, som äger eller anser sig äga kunskap, ett
’epifeno-men’, hvarmed subjektet reagerar vid det objektiva, resp. sanna
förnimmandet.

Kärnan i kunskapsbegreppet, fattadt i allra vidaste bemärkelse,
utgöres alltså af tanken om ett objektivt förnimmande. Men det
senare kan vara utdanadt i olika specialformer, af hvilka en, och den
teoretiskt högsta, sammanfaller med den kunskap, där objektiviteten
är utbildad till sanning.

Till kunskapsbegreppet: Cohen, Logik, S. 1, urskiljer fyra olika
betydelser, i hvilka ordet kunskap, »das wichtigste Wort der Sprache»,
kan tagas. I en betydelse är kunskap = ren kunskap. Detta begrepp
utgör grundbegreppet i nämda arbete, som är en »Logik der reinen
Er-kenntniss». Begreppet »ren kunskap» manifesterar sig framför allt i det
matematiska vetandet och »die Principien der mathematischen Naturwissenschaft»
(ibid. 10). Den rena kunskapen är »das reine Denken» (ibid. 12), »das Denken
der Wissenschaft» (ibid. 17). Schuppe, Grundr., S. 5: kunskap innebär [eine]
Ergreifung des Objektes»; jfr ibid. 7. Rehmke, Wahrn. u. Begr., S. 33 ff.
»Das Erkennen ist das Bewusstwerden des Seienden» (ibid. 39). »Die beiden
Aufgaben . .., welche in dem Erkenntnissproblem enthalten sind, heissen ...
’wie wird das Seiende bewusst?’ und ’was ist das Seiende’?» (ibid. 40, 129).
»Der Erkenntnissprocess ist... die Herstellung einer Beziehung des in
seinem Sein unangetastet bleibenden Seienden zum erkennenden Ich (ibid.
235). »Erkenntniss kann allein das bewusstgewordene Seiende bedeuten»
(ibid. 298). Volkelt, Erf. u. Denk., S. 27, framhåller objektiviteten och
allmängiltigheten såsom kunskapens grundbestämningar; jfr ibid. 143, 145.
Wundt, Logik, I, S. 6: kunskapen innebär »eine Übereinstimmung unserer
Begriffe mit den Erkenntnissobjekten»; jfr ibid. s. 4, där W. preciserar sig
i förh. till de åsigter, enl. hvilka kunskap innebär identitet, resp.
paralle-lism mellan »Denken und Sein». I System, S. 85 framhäfves, att det
karaktäristiska för kunskapen är »die Beziehung auf ein Wirkliches». »Das
Erkennen kann ... als ein Denken definirt werden, mit dem sich die
Überzeugung der Wirklichkeit der Gedankeninhalte verbindet.» I
kunskapen tillmätas föreställningarna »eine reale Bedeutung» (ibid. 87).
Paul-sen, Einl., S. 408: »Wie kommt es, dass ein solches... System uns
objektive Erkenntnis verschafft. Denn das ist doch die Absicht aller
Wissenschaft, die Wirklichkeit darzustellen; offenbar aber ist die
Übereinstimmung eines.. . Gedankensystems mit der wirklichen Welt nicht

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free