- Project Runeberg -  Kunskapslära /
47

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. II. Kunskapens konstitutiva faktorer. Om kunskapslärans utgångspunkt och metod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

vecklat ett antal satser, hvilka göra anspråk på sanning, och
därvid ock, som det tyckes, redan från början presumerat
medvetandets sanningskapacitet.

Om denna cirkel: Hegel, jfr det s. 30 cit. yttrandet. Lotze säger
kort och bestämdt: »wir können das Unternehmen des Kriticismus nur als
eine petitio principii ansehen» (Grundz. d. Logik, S. 97) och på ett annat
ställe: »da dieser Cirkel unvermeidlich ist, so muss man ihn reinlich
begehen» (Logik, S. 525; jfr S. 492). Om Volkelts uppfattning se Erf. u.
Denk., S. 24 ff. "Windelband, G-ewissh. d. Erk., S. 66 ff. Leclair,.
Beiträge, S. 33—34. Grotenfelt, Die grundlegenden Hypothesen, S.
189, 194. v. Schéele, Filos, stud., s. 45. Särskildt med hänsyn till
Hegels yttrande notera vi Erdmann, Logik, I, S. 16, Volkelt, ibid., S. 25,
Svensson, Kunskapsteor. stud., s. 7.

Att kunskapsläran icke alltigenom kan undgå en petitio
principii — detta uttryck är att föredraga framför "cirkel"1 — synes
obestridligt, men att den måste uppträda redan vid själfva
grundläggningen af denna disciplin kan på goda grunder bestridas. Ty
närmast kan det kunskapsteoretiska medvetandet röra sig inom sin
egen sfär och analysera det innehåll, som det ofvan utredda
kunskapsförhållandet erbjuder i egenskap af ett faktum. Om
medvetandet därvid använder sig själft som analyserande organ eller
analysinstrument, så invefvar det sig alldeles icke i någon cirkel, utan
det endast dokumenterar sig själft och sin egen faktiska makt.

Det logiska fel, man dock möjligen kunde tycka sig skönja
äfven i detta arbete, skulle väl bestå i, att medvetandet
"dogmatiskt" förutsätter att de framanalyserade bestämningarna äro
de sanna kunskapsbestämningarna om det till analys upptagna
innehållet. Härvid blir dock det motargumentet afgörande, att
nämda bestämningar, fattade i sin fakticitet, värkligen äro sanna,.
Ty de äro i grunden intet annat än just det analyserade innehållet
själft eller, annorlunda uttryckt, bestämningarna äro detta innehåll
i vissa analytiskt uttagna (abstrakta) moment. Det grundtvifvel,
som på mer än en punkt fräter kunskapsteorien är, huruvida
medvetandet kan vinna sann kunskap om värkligheten, men då den
senare i förevarande fall utgöres af själfva det omedelbart förnumna
medvetenhetsinnehållet, så äges i och med detta
omedelbarhetsförhållande sann kunskap om detsamma. Mellan
medvetenhetsinnehållet och medvetandet själft består nämligen ett förhållande af i

1 Med en sådan förstår man vanligen en circulus in demonatrando, hvarvid
demonstrandum uppträder som sin egen bevisningsgrund. Beträffande kunskapslärans-

8. k. cirkel är emellertid att märka, att det vid denna icke är fråga om någon egentlig
bevisning, utan om en rätt och slätt förutsättning, hvilken dock har sina bestämda,
anledningar. Om begreppet petitio principii se Ueberweg, Logik, S. 465, 468.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free