Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
grundbestämningar. Men därvid få dessa icke utgöra några blotta
reflexer af det odefinierade definiendum själft, ty då blir i grunden
detta icke klarare än det var redan förut. Hvilka nu de
medvetandets specieskaraktärer skulle vara, hvilka icke vore hämtade
från just det omedelbara medvetandet själft, kan ej angifvas. De
specifika bestämningarna skola visserligen vara bestämningar hos
definiendum, men icke af definiendum lånade sådana. Men den
värk-lighet, som medvetandet tillhör, erbjuder inga andra bestämningar, än
de från medvetandets egen realitet omedelbart hämtade. Alltså kan
medvetandet icke strängt definieras på grund af bristande differentiæ
specificæ. Detta betyder dock föga. Ty genom en procedur, snarlik
den, hvilken ligger till grund för definitionen, kan själfva det
omedelbart gifna medvetandet klargöras. Det kan nämligen upptagas i sin
fakticitet och fixeras i sina hufvudbestämningar genom successiva
uppmärksamhetsakter samt så tillvida blifva ett genomreflekteradt
föremål. Och därmed följer kunskap nog.
Äfven kan det närmare expliceras. Explikation är icke det
samma som vare sig beskrifning eller definition. Explication är
ett slags förtydligande omskrifning eller utläggning af ett
förhällande. Det bidrager nu otvifvelaktigt att göra medvetandets
faktum mera aktuelt, om man säger, att medvetandet är själfva
uppfattningen af alla de föremål ocli förhållanden, som tillsammans
bilda den af oss förnumna värklighetens innehåll1. Därmed är
medvetandet visserligen icke allsidigt bestämdt, men det, som
medvetandet är i egenskap af faktum, synes oss hafva uttryckts i den
gjorda explikationen. Alltså: med det kunskapsteoretiska
medvetandet förstå vi ingenting annat än själfva uppfattningen af
värklighetens föremål och förhållanden.
Därmed blir ock en viss medvetandets grundegenskap
tillräckligt pointerad: dess korrelativitet (eller, om man hällre så vill,
objektivitet2). Allt medvetande är ett medvetande om föremål af en eller
annan närmare beskaffenhet — yttre eller inre, kroppsliga eller andliga,
reella eller konstruerade ("tankeföremål"), konkreta eller abstrakta.
Denna viktiga sats om medvetandets och medvetenhetsinnehållets,
subjektets och objektets korrelativitet utreda vi dock icke närmare,
utan hänvisa till Laas, Idealismus und Positivismus, Bd I, S. 183,
Bd III, S. 34, där den synes oss träffande formulerad.
1 Jfr vid studiet af Wundts psykologi, s. 20. Schubert-Soldern, Gründl., S. 7:
"das Bewusstsein ist das Gegebensein von Inhalten überhaupt". Richert, Der
Gegenstand d. Erk., S. 24: medvetandet innebär "ein Subjekt. . . von dem man nichts
weiter sagen kann, als das es sich seines Inhalts bewusst ist". Detta subjekt är det
specifikt "kunskapsteoretiska subjektet", (ibid. 25).
2 Dock är detta senare uttryck mera mångtydigt. Objektivitet betyder ju inom
kunskapsläran äfven sanning; därtill värklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
