- Project Runeberg -  Kunskapslära /
59

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

jaget eller personligheten i dess helhet. Det inbegriper då icke blott
för-niramelselifvet eller medvetandet i egentlig bemärkelse, utan äfven
känslo-och viljelifvet. Men själfmedvetandet går därmed alltmer öfver först i ren
psykologi ocli sedan i fysiologisk psykologi för att omsider påkalla de
filosofiska undersökningar om själslifvet, hvilka dels kunskapsteorien, dels
metafysiken hafva att utföra.

Till medvetandets och själfmedvetandets begrepp: Cohen, se (utom
Lindheimers Beiträge, S. 67, 72—79) Logik, S. 360 ff. (äfven historik;
medvetandet har enl. Cohen tre, resp. fyra »riktningar»; ibid. 367 ff.).
Liebmann, Anal. d. Wirklichk., S. 250: »Das Urphänomen». Schuppe,
Grundr., S. 16 ff. Sciiubert-Soldern, Über Transcendenz, S. 83—86.
»Wir haben nur Bewusstseinsdata»; dessa bilda emellertid en kontinuerlig
följd, »der ganze Process ist ein Continuum» (ibid. 83). Vidare betonas att
medvetandet egentl, existerar i det just förevarande ögonblicket och
närmare så, att det utgör »das stets gegewärtige Endglied» (ibid. 83). Äfven
i Gründl., S. 5 ff, 66 ff, analyserar Schubert-Soldern medvetandets faktum.
Sigwart, Logik, Bd 2, S. 193 ff. Riehl, Kritic., II: Th. 1, S. 10, 77,
234, Th. 2, S. 41 ff. Erdmann, Logik, Bd 1, S. 36 ff. Wundt, System,
S. 559. Rickert, Gegenstand, S. 20, Grenzen, S. 164. Medvetandet är
för öfrigt naturligtvis föremål för otaliga utredningar i den psykologiska
litteraturen; se t. ex. Jodl, Lehrbuch der Psychologie, S. 91 ff. Natorp,
Einl., S. 11 ff. Till själfmedvetandets begrepp: se s. 60, noten.

Härefter intresserar oss närmast spörsmålet, huruvida det
omedelbara medvetandet, resp. själfmedvetandet kan äga sann kunskap
om sig själft.

Det är möjligt att komma till ett afgörande om denna sak
utan att ingå i någon undersökning rörande kunskapens giltighet
och sanning öfverhufvud, en undersökning, hvilken först tillhör
kunskapslärans kritiska afdelning1. Med medvetandet förhåller det
sig nämligen på det egendomliga sättet, att just det aktuella
medvetande, som öfverhufvud förnimmer, är det medvetande, hvilket
förutsattes för och uppbär hela den kunskapsteoretiska
undersökningen, liksom för öfrigt all kunskap. Frågan, huruvida
medvetandet, då det förnimmer sig själft, äfven förnimmer sig sant, blir
därför på sätt och vis betydelselös, då i stället för ett
kunskapsförhållande — mellan medvetandets förnimmande och ett
motsvarande föremål —- realiteten själf här framträder i sin oförmedlade
egenbestämdhet. Då det kunskapsteoretiska medvetandet spörjer
om sin egen själfuppfattnings sanning, behöfver det endast att
liksom gripa sig själft i sin irreducibla facticitet för att vinna sann
kunskap om det medvetande, som är det värkliga medvetandet.
Eller med andra ord: själfva medvetandet i själfmedvetandet är

1 Jfr kap. XII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free