- Project Runeberg -  Kunskapslära /
61

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

Det rena medvetandets logiska betydelse består i, att det utgör
det föremål, på hvilket tänkandet har att koncentrera sin
uppmärksamhet, då det vill framtränga till den mest tydliga och klara
förnimmelse af medvetandet, som öfverhufvud är möjlig. Då tänkandet
vill vinna en dylik förhöjd uppfattning måste det slå in på
abstraktionens väg. När nu det rena medvetandet är medvetandet med
abstraktion från allt innehåll, så är det uppenbart, att just det
återstående abstrakta föremålet så mycket mera enrådigt skall kunna
taga uppmärksamheten i anspråk. Därvid begränsar det sig från
öfriga föremål, och å andra sidan klargöres det inom sin egen sfär
genom att framstå för tanken såsom just det rena medvetandet,
detta residuum, hvilket, så länge det öfverhufvud är fråga om ett
medvetande, själft icke kan göras till föremål för ytterligare
abstraktionshandlingar utan att leda öfver i intet.

Allt aktuelt medvetenhetslif är emellertid ett lif i
förnimmelser, hvilka bilda innehållet i alla dessa medvetandets funktioner,
som röja dess aktuella lif. Men just i sammanhang med
medvetandets konkreta lif kan det rena medvetandet anses hafva äfven en
saklig betydelse. Ty det kan betraktas som det med sig själft
identiska subjekt, hvilket i egenskap af en konstant faktor förbinder
individens förnimmelselif till ett, trots all förändring och succession,
reelt kontinuum. Men det kan äfven betyda den för mångfalden af
förnimmande subjekt, oaktadt all olikhet i öfrigt, likartade
grundbestämning, hvilken gör, att dessa subjekt äro just medvetanden och
icke något annat. Förutsätter insigten om det rena medvetandets
logiska betydelse en isolerande abstraktion, så framgår alltså dess
sakliga genom generalisation, hvarvid medvetandet, som framhållet,
kan ses än så att säga i sitt individuella längdsammanhang, än i sitt
kollektiva breddsammanhang. Af någon omedelbar
kunskapsteoretisk betydelse är dock det rena medvetandet icke i dessa sina båda
senare manifestationer. Ty i tanken om medvetandet som en med
sig själf identisk enhet af en viss permanens, hvilken genomlöper
och uppbär individens konkreta förnimmelselif, och icke mindre i
tanken om medvetandet såsom en för allt medvetet lif gemensam
öfverindividuell grundfaktor, som är närvarande i de många
medvetna subjekten, döljer sig redan ett helt system af färdig
psykologi och metafysik. Och det är visserligen något annat än
kunskapsteori.

Äfven en ytterligare bemärkelse, i hvilken man skulle kunna
fatta det rena medvetandet, nämligen såsom liktydigt med det
"absoluta", rent osinliga medvetandet, tillhör icke närmast
kunskapsläran. Om ett dylikt medvetande värkligen äger någon reell

f

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free