- Project Runeberg -  Kunskapslära /
71

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Sensationerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

föremål, på hvilket ögat faller, röjer inre olikheter vare sig med
hänsyn till kvalitet eller grad. Just dessa såsom momenter i ett
dylikt varseblifningshelt ingående samt enligt sitt begrepp enkla
sinnesförnimmelser äro de kunskapsteoretiska sensationerna.
Äfven är tydligt, att sensationen förutsätter en isolerande
abstraktion och för såvidt i och för sig blir abstrakt. Men icke blott i
detta hänseende äro sensationerna först genom analys och
abstraktion vunna bestämningar, utan äfven i det, att de, som antydt, aldrig
uppträda utan en viss kvantitativ bestämdhet (grad), hvilken dock
såsom sådan icke har med sensationsbegreppet omedelbart att skaffa.

Kan det i enlighet med det föregående påstås, att sensationerna
angifva och motsvara, resp. sammanfalla med egenskaper hos ting
och tillstånd hos organismen, så kan senterandet tydligen äfven
anses förmedla kunskap. Det existerar med ett ord en
sensationskunskap. Att pröfva dennas närmare beskaffenhet tillhör dock ej
förevarande afdelning. Men en grundfråga blir: hafva tingen och
organismen värkligen de egenskaper, som enligt senterandet
tillkomma dem?

Så godt genast som senare må erinras om Helmholtz’ åsigt om denna
sak, en åsigt, som alltjämt torde vara den mest allmänt omfattade. Han
har framstält den bl. a. i afhandlingen Die Thatsachen in der
Wahrnehmung- (Vorträge, Bd 2, S. 226) samt i Handbuch der physiologischen Optik,
2:e Aufl., § 26. »Insofern, yttrar han där (s. 586), die Qualität unserer
Empfindung uns von der Eigenthümlichkeit der äusseren Einwirkung, durch welche
sie erregt ist, eine Nachricht giebt, kann sie als ein Zeichen derselben
gelten, aber nicht als ein Abbild. Denn vom Bilde verlangt man irgend
eine Art der Gleichheit mit dem abgebildeten Gegenstande . .. Ein Zeichen
aber braucht gar keine Art der Ähnlichkeit mit dem zu haben, dessen
Zeichen es ist. Die Beziehung zwischen beiden beschränkt sich darauf,
dass das gleiche Object, unter gleichen Umständen zur Einwirkung
kommend, das gleiche Zeichen hervorruft, und dass also ungleiche Zeichen
immer ungleicher Einwirkung entsprechen.» Vid anförandet af cit. ställe i
sitt arbete Moderne Filosofer, S. 95, tillägger Höffding, att »den eneste
Definition man kan give af vore Sansekvaliteters Sandhed» just är denna
af Helmholtz faststälda. — Sensationernas karaktär af »tecken», som hänvisa
på en transsubjektiv värklighet, angifver dock endast deras transscendenta
kunskapsbetydelse. Men de hafva äfven en ren erfarenhetssida,
hvarför deras sanning kan orafrågas äfven ur denna synpunkt. I hvilken
mån förmedla t. ex. våra synsensationer sann kunskap om de omedelbart
gifna (färgade) föremålen? Och huru skall man vinna en exakt
uppfattning af t. ex. det ljus’ färg, som utstrålar från en lokomotivlykta?

Sensationerna äro emellertid äfven i andra hänseenden af
kunskapsteoretisk betydelse.

Så hänföra de sig — syn- och känselsinnenas sensationer kunna
härvid tjäna som exempel — till de yttre tingens värld på ett sätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free