- Project Runeberg -  Kunskapslära /
72

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Sensationerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

som innebär flere beaktansvärt^ drag. Framför allt gäller detta
om den ordning af konkret objektiv bestämdhet, hvilken de hafva sig
liksom påtryckt. Alla sensationer äro för det första alltid af en
viss bestämd artbeskaffenhet (kvalitet). Medvetandet är visserligen
mäktigt af ett in indefinitum variabelt senterande, men hvarje
värklig sensation är af en speciell kvalitativ bestämdhet. Så är
ett blått sidentyg icke rätt och slätt blått, utan blått på ett
särskildt kvalificeradt sätt och intager såsom sådant en bestämd plats
i den oändligt rika färgskalan. Kvalitativ förändring är visserligen
möjlig, men de nya kvaliteterna äro af en motsvarande fullt konkret
bestämdhet. Hvarje sensation är vidare af en viss intensitetsgrad,
äfven den variabel, men hvarje särskild grad ägande en speciell
kvantitativ utprägling. Sensationerna äro därtill anordnade efter en
icke godtyckligt förskjutbar ordning. Färgerna i t. ex. rägnbågen
uppträda i den bekanta simultanföljden: rödt, orange, gult, grönt etc.;
och stormen tjuter mer eller mindre rytmiskt i en bestämd
succés-sionsföljd. Slutligen är att framhålla, att sensationerna framstå
såsom medvetandets i eminent mening gifna innehåll. Aldrig känner
sig jaget mera passivitetsbestämdt och receptivt än inför
sensationerna, hvilka liksom med omotståndlig makt taga medvetandet i
besittning; de hafva alltigenom karaktären af føåw^sförnimmelser.
Här gälla därför Fichtes ord om erfarenheten i det hela;
sensationerna bilda "das System der von dem Gefühle der
Nothwendig-keit begleiteten Vorstellungen"1.

De nu andragna egenskaperna hos sensationerna äro rent
faktiska. Men de äro på samma gång fakta, hvilka leda utöfver sig
själfva. Ty att sensationerna, deras inre bestämdhet och mera yttre
ordning, deras tvångskaraktär och deras tillvaro öfverhufvud
sammanhänga med andra så att säga trans-sensationella faktorer, därpå
tyder hela deras faktum. Deras uppkomst, förändring och
försvinnande äro därtill förlopp, som ej kunna antagas försiggå rent
grundlöst. Men hvilka äro dessa faktorer? Den frågan betecknar ett
ur kunskapsteoretisk synpunkt vigtigt problem2.

Men äfven i egenskap af tingens egentliga
innehållsbestäm-ningar förtjäna kvaliteterna uppmärksamhet. Medvetandets sträfvan

1 Sämmtl. Werke, Bd 1, S. 423.

2 Riehl, Kritic., II, Th. 1, S. 26 ff., betonar med rätta, att sensationerna ur flere
synpunkter är af kunskapsteoretisk betydelse. Hvarje sensation hänvisar, såsom han
framhåller, på något, "was nicht Empfindung ist" och äger därigenom "objective
Bedeutung"; därtill: "es giebt keinen innigeren Rapport zwischen Bewusstsein und
Wirklichkeit an sich selber, als den durch Empfindung" (ibid. 64); slutligen: "die
besonderen Verhältnisse der Empfindungen" kunna icke härledas ur medvetandet själft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free