Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Sensationerna - Varseblifningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
samhet disponibla förnimmelseformerna samt deras kunskapsteoretiskt
beaktansvärda sidor.
Om sensationerna1: Sigwart, Logik, Bd 2, S. 95 ff, Hartmann,
Kategor., S. 1 ff, Riehl, Kritie, II: Th. 1, S. 26, 34 ff, Wundt, Logik
I, S. 13 ff, 474 ff, II: ii, S. 198 ff, Rehmke, Wahrn. u. Begriff, S. 44 ff.
Speciell psykologisk litteratur: se Jodl, Lehrb. d. Psychol., S. 169.
Varseblifningarna.
Af många anledningar måste senterandet betraktas som den
lägsta och ofullkomligaste formen af kunskap. För ett blott
sente-rande väsen skulle värkligheten sammankrympa till ett obetydligt
fragment af det öfverväldigande hela, som den är för vårt utbildade
tänkande. Om förnimmandet vore inskränkt till ett exklusivt
sen-terande skulle det dessutom medföra en genomgående brist på
allmängiltighet i uppfattningen. Det är senterandets utpräglade
sensualism och individualism, som röja sig i dessa förhållanden.
Därtill kommer att om ock sensationerna (kvaliteterna) i och
för sig kunna bilda ett enhetligt sammanhang, så är det dock först
genom varseblifvandet, som de framstå i hela sitt samband med
de föremål, som kallas ting. Att varseblifva är just att
omedelbart uppfatta föremål (ting). Varseblifningarna äro ock bärare af
en högre kunskap än den, sensationerna förmedla. Denna
motsättning mellan senterande och varseblifvande innebär dock ej att
medvetandet först endast senterar och sedan varseblifver.
Varseblifvandet, som i själfva värket omfattar äfven senterandet, är fastmer
det första och grundläggande förnimmandet, men detta hindrar icke
att man i abstraktionen kan särskilja dem som relativt motsatta
förnimmelseformer. Varseblifningarna äro icke blott mera omfattande
förnimmelser, utan ock af en skärpt formbestämdhet, inramade som
de äro i rummets och tidens extensiva former. De äro ock af en
mera utpräglad objektiv natur. Och om varseblifvandet icke stores
genom sönderläggande analys, så förmedlar det en viss
fota/uppfattning af sitt föremål. Varseblifningarna äro därför ej mindre
kvalitativt innehållsrika än sensationerna, ty de senare äro, som
antydt, uppbevarade i varseblifningen och bilda, hos denna dess så
att säga kvalitativa ensemble.
Det nära samband som består mellan varseblifningar och
sensationer medför dock icke att de senare gå under i varseblifningens
1 Jfr ock s. 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
