- Project Runeberg -  Kunskapslära /
80

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Reproducerade föreställningar - Fantasiföreställningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

det reproducerande medvetandet och i omfattande utsträckning
äfven kunskapsmedvetandet öfverhufvud. Att karaktärisera kunskapen
som bild är ock alltjämt ett dock föga ändamålsenligt bruk1.

Fantasiföreställningarna.

Redan hos de reproducerade föreställningarna är objektiviteten
liksom förflyktigad. Förstå vi här med objektivitet egenskapen att
uppträda i förening med ett objekt, vid hvilket förnimmelsen är
mer eller mindre fast bunden, så kan fantasiernas särmärke i
jämförelse med föregående former af förnimmelse anses utgöras af
brist på objektivitet. Fantasiföreställningen besitter egentligen
ingen annan objektivitet än den, som består i, att den själf utgör
ett objekt. Den hänför sig icke nödvändigt till någon annan
värk-lighet, för hvilken den framstår som en exponent, utan fantasibilden
är själf en framskapacl värklighet.

Genom fantasien höjer sig då medvetandet utöfver
objektivitetens tvång. Det finnes visserligen ingen anledning att misstänka,
att fantasivärksamheten icke står i organiskt samband med jagets
öfriga funktioner och betingas af dessa, men det röjer sig likväl i
fantasiens skapelser en produktiv makt af säregen natur.
Sensationer, varseblifningar och reproducerade föreställningar äro liksom
ined tvångsmakt "inbildade" i medvetandet; fantasien däremot är
icke bunden vid bestämda kvaliteter, rums- eller tidsformer, utan
dess värld är sådan, som den själf mäktar skapa den. Att sentera,
varseblifva och reproducera är att recipiera ett visst innehåll; att
fantisera är däremot att producera — naturligtvis med tillhjälp af
ett visst material —, att sätta in nya bildningar i medvetandets
värld. Vill man använda (de af Wundt införda) termerna passiv
och aktiv apperception, blifva fantasibilderna alltså bestämbara som
funktioner af den aktiva apperceptionen.

Betydelsen för kunskapslifvet af en dylik produktiv förmåga
hos jaget är lätt insedd. Den kunskap, som inskränker sig till det
gifna och erfarbara, utgör i själfva värket endast en ringa del af
en enormt mera omfattande kunskapstotalitet. Inom hela det i
en eller annan mening transscendenta kunskapsområdet har ock
fantasien en icke ovigtig mission att utföra. Det strängt logiskt
opererande tänkandet är visserligen det egentliga kunskapsorganet,
liksom det äfven är pröfvaren af’ alla använda kunskapsbestämnin-

1 Se fö rf: s afh. Om erfarenheten, s. 57 samt Richert, Kulturwissengch. u. Naturw.,

S. 27 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free