- Project Runeberg -  Kunskapslära /
82

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Allmänföreställningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

framstå som ett relativt konstant innehåll i medvetandet om det
därvid ock existerar liksom i en miljö af olika och variabla bestämningar.
Just detta konstanta kan anses starkare afficiera apperceptionen än
de antydda supplementära bestämningarna. Därmed är en
förutsättning gifven för att det konstanta innehållet skall framträda i
relief för medvetandet och utsöndra sig till ett helt för sig. Men
ännu en faktor är att medtaga i räkningen. Det utsöndrade utgör
ju i värkligheten en del af ett innehållsrikare helt. I kraft af kända
associationslagar kommer nu detta abstrakta och liksom
öfverordnade att reproducera rester af det återstående hos varseblifningarna,
hvarigenom allmänföreställningarna framstå såsom just
allmänföre-ställningar eller förnimmelser med ett visst omfång.

Det är bekant, att dessa allmänföreställningars själfva existens
som psykiska fakta satts i fråga. Så af Berkeley i inledningen till
hans filosofiska hufvudarbete1. Berkeley förklarar, att han af alla
de tresidiga figurer han sett icke bildat någon dylik allmän tresiding
och icke ens kan bilda någon sådan; den s. k.
allmänföreställningen triangel blir fastmer alltid en bestämd specialföreställning,
t. ex. en liksidig triangel; och på motsvarande sätt: af rödt, orange,
gult etc. blir icke någon allmänföreställning färg, utan alltid en
bestämd färg. I dessa sina påståenden har Berkeley tvifvelsutan
alldeles rätt. Men därmed är saken icke afgjord. Låt vara, att
så konkreta föreställningar som trianglar och färger icke kunna
föreställas rent in abstracto; mindre skarpt framträdande och icke
så bjärt sensuella förnimmelser kunde möjligen föreställas så. Det
kunde hända att medvetandets tendens till konkret transponering
och utprägling af sitt innehåll, stode i indirekt förhållande till
graden af abstrakthet hos detta. Eller bestämdare uttryckt:
abstraktioner af första graden taga oemotståndligt konkret form och
gestaltning, men af högre grader med allt mindre makt. I enlighet
härmed kan det med sanning påstås, att t. ex. föreställningen figur,
som är mera abstrakt än föreställningen triangel, vida mindre energiskt
sträfvar att taga gestalt och utprägla sig i någon bestämd figur.

Nu är emellertid ur kunskapsteoretisk synpunkt hela denna
diskussion om möjligheten att strängt begreppsenligt förnimma
allmänföreställningar skäligen ofruktbar. Det blir ur denna likgiltigt
huruvida medvetandet är förmöget af sådana eller icke, ty äfven om de
existera, hafva de ingen själfständig kunskaplig betydelse, enär den
giltighet, som möjligen tillkommer dem, redan förefinnes hos de

1 Hans s. 32 nämda Treatise oonc. the principles af human knowledge. Man
observere i samband härmed Liebmanns skarpsinniga inlägg i frågan i uppsatsen
Über die Existenz abstracter Begriffe, i Zur Analysis der Wirklichkeit, S. 471.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free