- Project Runeberg -  Kunskapslära /
83

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Allmänföreställningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

alldeles oomtvistliga förnimmelseformerna varseblifning och begrepp.
Deras objektivitet kan icke vara adekvatare än de förras, deras
generalitet icke mera utbildad än de senares.

Men en annan betydelse, som allmänföreställningarna kunna
anses äga, må här beröras. De föreställningar, som språket väcker
och genom hvilka detta värkar, kunna lämpligen betecknas som
allmänföreställningar. Att språkföreställningarna — dessa må nu
tillhöra det talade eller skrifna språket — bilda en särskild grupp
är väl obestridligt. Ty det är en uppenbar skilnad mellan en
varseblifning, en föreställning, som reproducerar innehållet i en
af individen själf gjord iakttagelse, samt en genom något ord
framkallad föreställning. Hvad är det, som företrädesvis utmärker dessa
senare? Jo, just vissa egenskaper, som i det stora hela känneteckna
de s. k. allmänföreställningarna. Att dessa hafva vissa drag
gemensamma med de reproducerade föreställningarna är påtagligt, t. ex.
det i regeln afblekta och den föga intensiva bestämdhet, de förete
i jämförelse med varseblifningarna. Att en dylik föreställning kan
stegras till hallucinatorisk styrka och värka som varseblifning är
visserligen faktiskt, men detta är att räkna till de sällsynta undantagen.
Likväl skilja sig äfven ordföreställningarna från de reproducerade
föreställningarna, nämligen genom sin ofullständighet och allmänhet.
Det är något ofullgånget öfver ordföreställningen, något
fragmentariskt och obestämdt, något af flyktig kontur, som tränger till
komplettering. I samband härmed står bristen på precision. Den
är icke fixt förbunden med ett enda eller vissa föremål, utan den
liksom sväfvar från den ena stödjepunkten till den andra, en art
psykologisk substitutionsprocess, hvilken i lyckligt fall slutar med
att medvetandet träffar de adekvata föreställningar det härvid
till-sträfvar. Man kan anföra läsandet af första kapitlet i en roman som
exempel. Det är i regeln endast småningom, efter flere eller färre
fantasiexperiment, som man får det åskådningsgrundlag anordnadt
och preciseradt, som sedan kan bära upp den följande
fantasiutvecklingen och gifva den erforderligt stöd. På motsvarande sätt förhåller
det sig med de allra flesta yttranden. Äfven om medvetandet vid
dessa öggnblickligen reagerar med bestämda föreställningar, vet det
mycket väl, att några andra dylika kunde tjäna ungefär lika bra som
substrat. Det är tydligt, att ordföreställningarnas allmänhet nära
sammanhänger med nu antydda förhållanden. Denna består just däri,
att orduttrycket omfattar icke blott föremålet a, utan äfven de med
detta likvärdiga b, c, d, .... n. Ordföreställningarna likna för
såvidt de generella begreppen. Allmän-, resp. ordföreställningarna
kunna ock, om man så vill, betraktas som ett slags förelöpare till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free