- Project Runeberg -  Kunskapslära /
84

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Allmänföreställningarna - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

begreppen. Jämväl clessa tendera att omsätta sig i konkreta
föreställningar, liksom de ofta äro af en vidtgående generalitet. Men
begreppen äro ju därtill af en logisk karaktär, som inga andra
förnimmelser besitta.

Vår uppfattning af de s. k. allmänföreställningarna är alltså,
att deras kunskapliga objektivitet kan lemnas utan afseende; de
spela ingen afsevärd rol betraktade som kunskapsförnimmelser. I
egenskap af språkföreställningar däremot göra de en vital insats i
medvetandets lif. Dessa språkföreställningar gå dock, strängt taget,
i en annan riktning än allmänföreställningarna, tagna i bokstaflig
bemärkelse. De gå nämligen icke från det enskilda till det
allmänna, utan från det relativt ofullständiga och obestämda till det
determinerade och exakta, tvänne påtagligt skilda förlopp. Ju
af-gjordare konkretion och exakthet, språket förmår åstadkomma, desto
bättre. Språket och allmänföreställningarna med detta äro ock af
grundläggande betydelse för begreppen.

Se om allmänföreställningarna, utom Liebmanns s. 82 noterade afh.,
Wundt, Logik I, S. 43 ff, Erdmann, Logik, I, S. 88, Ueberweg,
Logik, S. 138 ff, v Schéele, Det mänskl. själslifvet, s. 285 ff.

Begreppen.

Ehuru begreppet organiskt sammanhänger med föregående
former af förnimmelse bildar det dock genom sin specifikt logiska
bestämdhet en ny grundform i det hithörande systemet.
Kunskapsläran är ock på ett alldeles särskildt sätt intresserad af begreppet,
alldenstund detta representerar kunskapens högsta typ. Högre än
till begreppskunskap förmår medvetandet icke stiga, och själfva den
fulländade kunskapens ideal, det absolut fullkomliga vetandet, är af
oss icke föreställbart annorlunda än som en form af begripande.
Mänsklig kunskap innebär försåvidt till sist en rekonstruktion i och
genom begrepp.

En mängd olikheter mellan de förut exponerade förnimmelserna
och begreppen skulle nu visserligen kunna uppspåras och påpekas,
men vi inskränka oss till angifvandet af tränne för begreppet
karaktäristiska kännemärken: det är en funktion af medvetandets
(tänkandets) själfvärksamhet och det är, som framhållet, den logiskt
utdanade och bestämda förnimmelsen. Såsom en följd af dessa
karaktärer kan emellertid ännu ett betydelsefullt kännetecken
fram-häfvas: begreppet är systematiskt. Ty knappast något begrepp,
hvarmed det mänskliga förståndet laborerar, är så enkelt att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free