- Project Runeberg -  Kunskapslära /
85

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

icke själft innehåller en mångfald af bestämningar. Begreppet är
alltså en mer eller mindre komplicerad förnimmelse, hvilken, bragt
till vederbörlig hyfsning, framstår som den med hänsyn till sin
logiska struktur systematiska totalförnimmelsen.

De föregående förnimmelseformerna, hvilka bilda begreppets
samarter, men på samma gång kunna sägas ligga 11 e d o m detta, äro
gifna förnimmelser, hvarvid dock de fantasibildningar, som utgöra
funktioner af den aktiva apperceptionen, äro att betrakta som det
undantag, hvilket ur viss synpunkt förmedlar öfvergången till
begreppet. Att de äro gifna betyder helt enkelt, ett de —
negative — icke är af medvetandet själft danade och — positive
—• att de äro omedelbart sig presenterande data. Medvetandet är
i regeln alldeles maktlöst i sitt förhållande till exempelvis en
var-seblifning. Det är denna själf, hvilken, då ett föremål framställer
sig för medvetandet, har makten, påtvingande sig detta som den
gör med psykisk nödvändighet. Yarseblifningarnas värld är ock
närmast en rätt och slätt fakticitetens skådeplats, hvilken i dubbel
bemärkelse är af en utpräglad entydighetens bestämdhet, ty dels
medgifva varseblifningarna intet val, utan sådana de faktiskt
presentera sig, sådana förbli de så länge de öfverhufvud äro aktuella,
och dels bilda de ett enda aggregat af rena fakta, i hvilket ingen
den logiska insigtens ande innebor. Det är därför något själlöst
i det förnimmande, öfver hvars horisont ännu intet begrepp
uppstigit. Förnimmelserna behärska där medvetandet, under det vid
det högre förnimmandet medvetandet (tänkandet) kan sägas
behärska förnimmelserna.

Begreppet är det kunskapsteoretiska uttrycket för
medvetandets egen makt, dess själfmakt och själfvärksamhet. Intet
begrepp är ursprungligen gifvet åt medvetandet, utan detta själft
gifver realitet åt begreppet. Att medvetandet icke är en blott
receptivitet, utan därjämte ett af en viss själfvärksamhet förmöget
subjekt, kan icke förnekas1. Det är för det första fullt medvetet
om skilnaden mellan dessa båda värksainhetsformer: att recipiera
och att själf bilda. Nämda medvetande röjer sig bland annat däri
att vid medvetandets själfvärksamhet en åtskilnad blir fullt tydlig
mellan det material, hvaraf medvetandet danar, samt det resultat eller
den produkt, som framgår genom dess arbete. Men äfven af själfva
den skapande värksamheten har medvetandet i regeln en så tydlig
förnimmelse att det kan vara fullvisst om, att densamma icke
är en blott imaginär själfvärksamhet. Ty dels försiggår faktiskt

V Ii

1 Jfr vid studiet af Wundts psykologi, s. 264 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free