Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
något, då medvetandet t. ex. samlar sig till den syntetiska
uppmärksamhet, som begreppsuppfattningen förutsätter, och dels är det
otänkbart, att det är något annat än just medvetandet, som
värkställer denna mer eller mindre omfattande syntetiska akt, låt vara
att det därvid är motiveradt af de eller de anledningarna och
äfven bestämdt af ett gifvet material. Af en viss medvetandets
själfvärksamhet är nu begreppet så tillvida betingadt, som det ej
finnes något begrepp, hvilket ursprungligen icke blir. Vidare
aktualiseras begreppet för medvetandet icke så, att det rätt och slätt
insättes i detta af någon annan makt, utan medvetandet själft bildar
det och tänker det. Inom begreppens värld lefver därför
medvetandet med liksom potenseradt lif. Det spelar här själfhärskare.
Det upptager autonomt begreppsbestämningarna, syntetiserar dessa
så, som det själft anser bäst, och gifver dem för öfrigt all den
logiska kultur (om vi så få uttrycka oss), som det inom gränserna
för sin makt behagar. Begreppet är för såvidt en yttring af en
invecklad medvetandets själfvärksamhet, och dess definitiva
fastställande vid hvarje särskildt fall kan i enlighet härmed betraktas som
uttrycket för ett visst det aktiva förståndets väljande.
Varse-blifningen däremot -— om denna betraktas som typ för de öfriga
förnimmelserna — utgör en funktion af en entydigt bestämd
tvångs-makt. Då medvetandet öfverhufvud varseblifver måste det nolens
volens förnimma hvad det motsvarande objektet liksom förehåller
det samma.
Utgör begreppet med hänsyn till sin uppkomst en exponent
för medvetandets själfvärksamhet, är en annan grundbestämning,
hvilken dock tillkommer det mera såsom färdigbildadt och
aktu-elt, icke mindre betingad af en sådan, ehuru vi icke anse oss behöfva
närmare uppvisa detta sammanhang. Yi mena begreppets egenskap
att bland förnimmelsena vara den potenseradt medvetna eller
aktuella förnimmelsen. En anda af logicitet och rationalitet innebor
nämligen i begreppet, hvilken icke lefver i de andra förnimmelserna.
Begreppet blir för såvidt bestämbart som den till logisk aktualitet
höjda förnimmelsen.
Det är ett faktum, att medvetandet är till i grader, och det
förnimmer både extensivt och intensivt olika. Nu är den grad,
hvilken är särskildt utmärkande för begreppet, graden af logisk
bestämdhet eller, om man så önskar, intensitet i uppfattningen. Hvarje
begrepp besitter visserligen äfven, i och med sina egna
innehållsbestämningar, en viss grad af extensitet, för att icke tala om
de generella begreppens omfång, men detta förhållande blir icke
så karaktäristiskt för begreppet om det jämföres med andra former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
