- Project Runeberg -  Kunskapslära /
87

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

af förnimmelse. Begreppets logicitet däremot är något för detsamma
säreget och underbart. Hvad innebär egentligen denna bestämning?

Begreppsförnimmelsens logiska karaktär kan närmast sägas
framgå ur det förhöjda medvetande, som dess egendomliga klarhet
medför. Denna är en egenskap hos begreppets innehåll. Hvarje
begrepp utgör en enhet af innehållsbestämningar, hvilka bilda ett
inom sig relativt slutet helt samt förnimmas intuitivt. Nu är
visserligen hvarje förnimmelse af en viss klarhet, och klar är den i
samma mån den framstår medveten. Den sensuella klarhet, hvilken
t. ex. iakttagandet af ett yttre föremål medför, är dock något annat
än den logiska klarheten. Den förra beror i främsta rummet af en viss
de inspelande sensationernas styrka. Begreppsklarheten däremot
består företrädesvis däri, att de bestämningar, med hvilka medvetandet
laborerar då det tänker begreppet, äro fullt genomträngda eller
intellektuelt behärskade, något som särskildt innebär att de äro skarpt
koncipierade med hänsyn till sin betydelse. I samma mån så är förhållandet
framstår ock det föremål, hvartill de hänföra sig, liksom afslöjadt
med hänsyn till sina hemligheter och bragt till "fraglose Klarheit".
Begreppsuppfattningen rör sig strängt taget icke med andra
bestämningar än dylika genomreflekterade; de, som icke genomträngts på
det antydda sättet, nå därför icke upp i de egentliga begreppens
sfär. Begreppsbestämningarnas klarhet medför alltså, att dessa
komma att bilda ett af förståndet genomträngdt system. Kort sagdt,
den klarhet, som i så hög grad bidrager till att gifva begreppen
deras rationella bestämdhet, är i grunden ingenting annat än
medvetandets energi i behärskandet af begreppets bestämningar. Det,
som därvid framstår i sin fulla betydelse för medvetandet, är klart
och låter sig sedan i regeln lätt formuleras i en bestämd definition.

Det ligger i begreppets begrepp att vara klart. En mera
faktisk bestämning hos detsamma är dess tydlighet, d. v. s. dess
egenskap att framstå distinkt i sin särskilnad från andra närmare eller
fjärmare föreställningar. I begreppets tydlighet kan värklighetens
diskretion anses komma till uttryck. Hvarken den reella världen
eller begreppsvärlden utgör ett absolut kontinuum, utan företer
en oöfverskådlig mångfald af inre differenser liksom visserligen
äfven af liklietsdrag. När nu medvetandet söker fixera begreppen
i deras åtskilnad och därvid lyckas isärhålla dem till inom sig
slutna, dock på samma gång komparabla enheter eller helheter,
så framstå de som tydliga förnimmelser. Begreppet kemi t. ex.
fattas klart, om man vet, hvilka de konstitutiva bestämningar äro,
som känneteckna kemien, och det fattas tydligt, om dess
motsatser i förhållande till andra vetenskaper framstå distinkt för med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free