- Project Runeberg -  Kunskapslära /
89

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

emellertid sällan eller aldrig af strängt enkel och omedelbar natur;
den är fastmer i regeln en funktion af dubbeltanken om det
motsattas omöjlighet. Men när logisk nödvändighet värkligen blir
aktuell — såsom hos begreppet —, så värkar den med en makt af
rationalitet, som medvetandet icke kan afvisa utan att godtyckligt
acceptera och rätta sig efter mindre giltiga principer.
Begreppsnödvändigheten är just tankenödvändigheten, och af hvilken
betydelse i öfrigt den senare än må vara, så är den dock den faktiska
makt, som ytterst måste bestämma tänkandet, om detta skall kunna
fasthållas som vår kunskaps hufvudorgan.

Begreppets sijstematiskhet slutligen är ett uttryck för dess
genomförda klarhet och tydlighet. I systematiskheten är det
företrädesvis sammanhanget, som tillgodoses. Klarheten betingar härvid
begreppsbestämningarnas inre sammanhang, tydligheten begreppens
yttre eller inbördes samband. I och med att begreppet äger ett
själfständigt innehåll, som icke kan utgöra ett för all ordning
likgiltigt kaos, är det tillgängligt för en inre systematik, hvilken
genomföres t. ex. i och med begreppets definition. Och i förhållande till
andra begrepp är icke en ordning lika god som hvarje annan, utan
krafvet på systematisk anordning gör sig äfven här gällande. Detta
yttre begreppssammanhang är väsentligen betingadt däraf, att
begreppet är abstrakt. Det leder därför utöfver sig själft i flere
riktningar. En mängd olika begreppsförhållanden eller former af
sammanhang begreppen emellan äro i enlighet härmed tänkbara.
Så tränger begreppet till konkretion genom att fordra
kompletterande bestämningar i något hänseende: det vill vinna
fullständigare och, ytterst, absolut fullständig bestämdhet. Eller det vill
samordnas för att inträda i sammanhang med sina arter och lefva
ett slags gemensamhetslif med dessa. Eller ock vill det ingå som
led i ett förhållande af grunder och följder för att dels själf
bero, dels komma annat att bero; de allra flesta begrepp leda i
själfva värket utöfver sig till förutsättningar och
följdbestämnin-gar, utan hvilka de ej skulle vara fullt aktuella. Eller det vill
rätt och slätt jämföras med andra begrepp1. Idealet för hela detta
begreppens sammanhang vore en deras anordning i ett enda
allomfattande begreppssystem, men detta blefve visserligen af den mest
komplicerade struktur, alldenstund så många indelningssynpunkter
där skulle komma till användning. Af stort logiskt intresse skulle
det emelletid vara att äga detta begreppssystem — ett slags
begreppsencyklopedi. Logisk systematik är visserligen en sak, rea-

1 Se om "Begriffsvergleichung" Wundt, Logik, Bd 1, S. 127 ff, Uebertveg, Logik,
S. 140 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free