- Project Runeberg -  Kunskapslära /
93

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

föremål i dess väsentliga bestämningar. Men, som antydt, tänkandet
måste härvid öfverskrida föremålet; det måste insätta det i och låta
det liksom omspinnas af ett system af abstraktioner i allt mera
förtunnad gestalt intill den gräns, där de rent enkla begreppens
region vidtager. Med den klarhet, som sålunda vunnits, har
tänkandet sedan att återvända till det enskilda föremålet själft.
Fattar det då detta icke på ett mera ingående sätt än före den
värkstälda logiceringen af detsamma, så kan det motsvarande
medvetandet icke konsten att tänka analytiskt.

Nu är emellertid att framhålla, att medvetandet, då det bildar
dylika individual begrepp, sällan har intresse af att vinna fullständighet i
sin uppfattning, förutsatt för öfrigt, att det kunde ernå en sådan.
Bildandet af ett individualbegrepp föregås därför i regeln af en
preliminär reflektion, hvilken tager hänsyn till skilnaden mellan
väsentliga och oväsentliga bestämningar. Fastställandet af denna
skilnad kan visserligen, som framhållet, i och för sig vara en
svårlöstuppgift, hvilken kräfver användandet af speciella metoder. Men
under föruttättning att man lyckats, återstår samma
tillvägagångssätt, som nvss angifvits för att bringa de upptagna väsentliga
bestämningarna till aktualitet för medvetandet. Att äfven
individual-begreppet under sådana förhållanden blir ett abstrakt begrepp ligger
i öppen dag. Det är en isolerande abstraktion, som därvid användes.

Alla mänskliga begrepp äro i själfva värket abstrakta.
Huruvida alla begrepp äfven äro generella, är däremot mindre afgjordt;
frågan därom är ock af föga vigt. Att det öfverhufvud finnes
allmänbegrepp är emellertid obestridligt. Utgångspunkten för dessa
är, som anfördt, någon mångfald eller grupp af samhöriga föremål,
hvilka dock ej utgöra blotta olika exemplar af samma sak. Liksom
individualbegreppet har sin förundersökning, som afser att särskilja
de väsentliga egenskaperna från de oväsentliga, så kräfver äfven
allmänbegreppet sin. med uppgift att pröfva beskaffenheten af den
likhet och olikhet, som existerar mellan de många föremålen i den
såsom grundval för den generiska (generella) begreppsbildningen
faststälda gruppen. Ar denna likhet, resp. olikhet vederbörligen
pröfvad kan allmänbegreppets eget bildande begynna. Därvid blifva
de för hvarje särskild grupp lika och gemensamma egenskaperna
konstitutiva bestämningar hos ett motsvarande allmänbegrepp. De
mindre omfattande, men mera innehållsrika bland nämda begrepp
blifva «^begrepp, de för samtliga arter lika och gemensamma
bestämningarna bilda ett stàg^begrepp. Men begreppen species och
genus äro inom logiken helt och hållet relativa. Hvad som i ett
hänseende är genus kan i ett annat vara species, och hvad som i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free