- Project Runeberg -  Kunskapslära /
94

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

ett sammanhang utgör species kan i ett annat vara genus. Species
betyder därför i själfva värket närmast ingenting annat än
under-ordnadt begrepp, genus öfverordnadt. Men äfven i ett annat
hänseende blir det generaliserande abstraktionsförfarandet af relativ
natur. I allmänhet är det generiska tänkandet ett mera
komplice-radt förnimmande än det, som laborerar med blotta individualbegrepp.
Detta röjer sig bland annat däri, att det ständigt tenderar att vidga
sig till den mera omfattande systematiska form, som benämnes
logisk indelning. Ar idealet för individualbegreppet att öfvergå i
ett slags förståndsåskådning, blir alltså idealet för allmänbegreppet
att ingå som moment i en all värklighet omfattande klassifikation.
Det vore begreppssystematik in amplissima forma.

Individual- och allmänbegreppen stå naturligtvis icke i
oförenlig motsats till hvarandra. Individualbegreppet kan inordnas under
ett allmänbegrepp; detta senare kan öfvergå i ett individualbegrepp.
Allmänbegreppet betecknar en sträfvan till öfverordning och omfång,
individualbegreppet en fortgång till specialitet och konkretion. De
båda logiska operationerna abstraktion och determination komma
härvid till typiskt uttryck, nämligen under formen af generaliserande
abstraktion samt specificerande determination. Och ett tänkande, som
på det antydda sättet kan förena öfvergripande omfång med
inträngande detaljuppfattning, framstår för det mänskliga medvetandet
som ett ideal1.

En annan indelning af begreppen, hvilken här måste beröras,
är den mellan erfarenhetsbegrepp och transscendenta begrepp.

Erfarenhetsbegreppens objektiva utgångspunkt är den gifna
värkligheten föremål och förlopp; sedan komma erfarenhetsbegreppen
själfva att utgöra material för bildandet af allt mera abstrakta
begrepp. I likhet med alla begrepp framgå äfven
erfarenhetsbegreppen ur en komplicerad förstån ds värksamhet — såsom vi veta
af det föregående; äfven har framhållits, att den egentliga
anledningen till den begreppsbildande värksamhetan öfverhufvud är att
söka i behofvet af logisk klarhet samt systematisk ordning inom
medvetandets tankevärld. Men tänkandet tillsträfvar klarhet och
sammanhang icke blott inom sin egen begreppsvärld och inom det
omedelbara erfarenhetsområdet, utan äfven klarhet om det
sammanhang, som förbinder nämda omedelbart gifna värklighet med
de realförutsättningar, af hvilka den betingas och beror. Därvid
kan tänkandet eftersträfva antingen en rätt och slätt förklaring af
de erfarenhetsenligt gifna företeelserna — såsom sker inom de em-

1 Om "höchste Gattung und niederste Arten" se Erdmanns Logik, I, S. 147 ff,
Ueberweg, Logik, S. 147. Om "genus summum" se nästa kap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free