- Project Runeberg -  Kunskapslära /
95

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

piriska vetenskaperna — eller ock en specifikt filosofisk uppfattning
af fenomenets förhållande till väsendet, en uppfattning, som
metafysiken har att, om möjligt, åstadkomma. I hvilket fall som hälst
blifva de nämda realförutsättningarna till sist af transscendent natur,
då erfarenheten icke kan förklaras ur sig själf och något egentligt
väsen ej häller kan anträffas i densamma.

Den begreppsbildning vidare, hvilken står i samband med
denna transscendens, har sin impulsiva princip företrädesvis i den
tillräckliga grundens lag, hvilken fordrar att det betingade och
osjålfständiga skall ses i sitt samband med sina grunder och sålunda
regressivt inordnas i ett större helt. Men därvid komma begreppen att
bildas icke så mycket genom analys och abstraktion, som icke mera
genom en art spekulativ konstruktion och determination.
Erfarenhetsbegreppen aktualiseras väsentligen genom ett upptagande
af vissa bestämningar ur ett gifvet erfarenhetsmaterial. De
trans-scendenta begreppen däremot snarare insättas i
tankeaktualitetens värld, på grund hvaraf de i eminent mening blifva funktioner
af medvetandets "schöpferische Thätigkeit". Visserligen kunna
de transscendenta begreppen sägas vara funktioner äfven af
analys och reflektion, ty tänkandet måste ponera och determinera dem
med anledning och ledning af en bestämd erfarenhetsanalys och
erfarenhetsreflektion. Men utöfver dessa operationer tillkomma
de båda nyss antydda. Dessa transscendenta begrepp bilda
emellertid ingen isolerad och inom sig sluten begreppsregion, utan
fastmer en i strängaste logiska samband med erfarenhetsbegreppen
existerande grupp. Och nästan mera än af dessa senare är
kunskapsläran intresserad af de transscendenta begreppen. Ty utan
appellation till dem blir ingen mera ingående kunskap, i alla
händelser ingen förklaring och ingen väsensuppfattning af
värkligheten, möjlig. Men å andra sidan måste ur sträng sanningssynpunkt
deras giltighet blifva vida mera tvifvelaktig än erfarenhetsbegreppens,
enär de icke befinna sig i lika intimt samband med sin objektivitet,
som erfarenhetsbegreppen med sin. De transscendenta begreppen
påkalla således i skärpt grad kunskapslärans kritiska
uppmärksamhet. —

Härefter erbjuder sig en osökt öfvergång till en objektiv
betraktelse af begreppen; i denna öfversigt af de olika
förnimmelseformerna beröra vi dock endast frågan om hvad det är, som
förnimmes och öfverhufvud kan förnimmas i och genom begrepp.

Då dessa äro uttryck för medvetandets högsta förnimmande,
kan det allmänna svaret närmast formuleras så: medels sina begrepp
uppfattar medvetandet allt, som öfverhufvud kan förnimmas af det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free