- Project Runeberg -  Kunskapslära /
97

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

båda dessa kategorisystem hafva vi att i det följande återkomma.
Kunskapsförmågan kan emellertid sägas genom begrepp uppfatta
allt, som öfverhufvud motsvarar eller ingår under en kategori.
Nu kan kunskapsläran ej befatta sig med annat än de
allmännaste kategorierna. I mera konkret gestalt uppträda dessa i de
olika specialvetenskaperna, t. ex. det specifikt mekaniska
kausalitetsbegreppet inom mekaniken. De allra allmännaste
kunskapsteoretiska kategorierna kunna emellertid uppdagas redan genom
reflektion på det förnumna öfverhufvud sådant detta är utprägladt
i sina allmänna grunddrag. Det visar sig då, att det, som
öfverhufvud förnimmes — och förnimmes icke minst genom begrepp —,
utgöres af föremål, incl. egenskaper och tillstånd hos sådana, mångfald,
sammanhang och förändring. Dessa äro alltså själfva
grundkategorierna. Att begreppsuppfattningen med sin ofvan antydda
kapacitet går vida utöfver allt annat förnimmande behöfver intet
närmare påvisande. Kategoriernas system däremot hafva vi, som sagdt,
att upptaga till mera speciell framställning; jfr kap. X, XIV o. f.

I omedelbart samband med det föregående hafva vi emellertid
att bifoga några ord om det allmänna förhållandet mellan
begreppsvärlden och objektivitetens (eller värklighetens) värld.

Dessa båda regioner kunna uppfattas som de tvänne motstälda
sidorna hos ett och samma hela. Och hvad som förmedlar
sammanhanget är medvetandet — detta är koincidenspunkten.
Begreppsvärlden är i medvetandet, och medvetandet själft i den allomfattande
värkligheten. Med begreppsvärlden laborerar vidare medvetandet
efter eget behag; det utbildar och anordnar den så, som det
anser tjänligast. Objektivitetens värld däremot är medvetandets
skranka, ty om medvetandet ock har en viss kunskapsmakt öfver
densamma, så är dock objektivitetens makt öfver medvetandet
ojämförligt större. Likväl blir, ur kunskapsteoretisk synpunkt,
medvetandets uppgift, att så långt det förmår intellektuelt behärska
det objektiva. Och detta sker just med tillhjälp af begreppen.
Begreppsvärlden framstår under sådana förhållanden som den
objektiva värklighetens ideella representation, men på det divergenta och
säregna sätt, som blir en nödvändig följd af att begreppsvärlden
icke utgör någon rätt och slätt bild eller kopia — snarare en
parallelföreteelse —, utan ett af medvetandet själft konstrueradt och
utbildadt system1. I detta är det därför såsom tänkandet vill hafva
det; i objektivitetens system däremot — om den nu kan anses bilda ett

1 Här gälla Richerts ord (jfr s. 46): "Erkennen [ist] nicht Abbilden, sondern
Umbilden, und zwar, wie wir hinzufügen können, immer Vereinfachen. "Die Wissenschaft
bildet ’Begriffe’, die nur das Wesentliche enthalten."

Vannérus, Kunskapslära. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free