- Project Runeberg -  Kunskapslära /
99

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

denn auch die bereits erreichte Uebereinstimmung nicht, dass eine
fortgesetzte denkende Bearbeitung des Gegenstandes das gewonnene
Bild noch weiter vervollständige. So leicht daher die Annahme
einer Identität zu der Meinung verführt, dass das Denken unfehlbar
und zu irgend einer Zeit fertig mit seiner Arbeit sei, so fern liegt
diese Meinung der wissenschaftlichen Logik, welcher der Zweck des
Denkens in der erreichbaren Uebereinstimmung desselben mit seinen
Gegenständen besteht"1. —

För en mera ingående uppfattning af begreppets egen
bestämdhet kunde här ännu vissa utredningar förekomma.

Så den angående begreppets skematism. Då den senare
emellertid är att uppfatta som ett specialfall af den allmänna frågan om
medvetandets sätt att förhålla sig till och öfverhufvud lefva i sitt
kunskapsinnehåll, så föredraga vi att behandla frågan först i
samband med den undersökning om kunskapers innehåll, som följer
omedelbart i nästa kapitel. Och inom den speciella begreppslärans
gränser begifva vi oss alls icke in. Begreppet är ju en komplicerad
totalförnimmelse, liksom ett system i smått. Det är då naturligt,
att det skall äga dels vissa inre och egna bestämningar, dels vissa
yttre, sammanhängande med dess förhållande till andra begrepp2.
Och såväl de ena, som de andra, kunna göras till föremål för
detaljerade undersökningar. Begreppet leder dessutom, som antydt,
öfver till åtskilliga andra logiska former, t. ex. definitionen och
indelningen. Men nu nämda och andra i samband med dem stående
undersökningar hafva vi intet direkt intresse af att närmare utföra
i denna allmänna kunskapslära.

Begreppet: Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 471 ff.,
Schubert-Solüern, Grandi., S. 88 ff., 189 ff., Reiimke, Wahrn. u. Begr., S. 107 ff.,
Rickert, Kulturw. u. Naturw., S. 30: om begreppets betyd, såsom
»princip» för den ombildning (»Umbildung») af värkligheten, hvarigenom egentlig
kunskap enl. R. kommer till stånd; Grenzen, S. 41, 47 ff: begreppets
uppgift att »förenkla» uppfattningen inskärpes äfv. här. Riehl, Kritic., II:
Th. 1, S. 224 ff., Ueberweg, Logik, S. 138, 149 (historik), Volkelt, Erf. u.
Denk., S. 317 ff., Erdmann, Logik, I, S. 118—186, Lotze, Logik, 8.
36 ff., Jerusalem, Urtheilsfunction, S. 138 ff., Wundt, Logik, I, S. 42 ff.,
94 ff., System, S. 44 ff., Sigwart, Logik, I, S. 316 ff., Spencer, First
Prineiples, p. 39 (om begreppen såsom »symboler»), Sahlin, Om logikens
uppg., s. 76, Om grundformerna i logiken I, s. 45, II, s. 3, 44 ff.

Resumé. Vid sitt försök att realisera kunskapsidén har medvetandet
till sin disposition ett antal delvis skarpt åtskilda former af förnimmelse.
De hufvudhänseenden i hvilka dessa skilja sig från hvarandra äro att åter-

1 Logik, Bd 1, S. 6.

2 Jfr s. 89. Äfven angående de s. k. begreppsförhållandena hänvisas till Wundts
lärorika framställning i Logik, Bd 1, S. 130 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free