- Project Runeberg -  Kunskapslära /
109

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

weiss) vorzustellen. Wie dies geschehen kann, wenn die Umrisse sich
nicht mindestens durch Helligkeitsunterschiede vom hellen oder dunklen
Grunde abheben, ist schwer zu sagen.» Liebmann däremot, på hvilken
Stumpf hänsyftar, förklarar, Anal. d. Wirkl., S. 234, att »blicke ich auf
einen beliebigen Hintergrund ... und will mir dann das Quadrat farblos
vorstellen, so stelle ich es auch in der That... einfach farblos vor».

Om förnimmandets åskådliga bestämdhet se för öfrigt: Kant, K. d.
r. V., S. 51 ff., 142 ff., Lange, Logische Studien, S. 127 ff. Enligt
Lange spelar rumsåskåduingen en fullständigt dominerande rol i vårt
in-telligenslif icke blott ur psykologisk, utan ock logisk synpunkt, i det t. ex.
förnimmandets apodikticitet antages till sist grunda sig på bestämda
rumliga åskådningsförhållanden. En af grundtankarna i hans nämda arbete är
just denna om »die Bedeutung des Raums und der räumlichen Auschauung».
Cohen, se, utom Lindheimers Beiträge, S. 28, Einleitung, S. 18.
Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 483. L. häfdar möjligheten af ett rent
tänkande, »unbildliche Gedanken». Volkelt, Erf. u. Denk., S. 345 ff., 451 ff.
Wündt, Logik II: i, S. 278 ff., System, S. 145, Rickeht,
Gegenstand, S. 31 ff., Volkmann, Erk.-theor. Grundziige d. Naturw., S. 148,
Busse, Phil. u. Erk.-theor., S. 77 ff., Kroman, Vor Naturerkjend., S. 14 ff.
»Anskuelseslös Tænken er en filosofisk Fiktion» (ibid. 15—16). Om
»Re-duction til Billeder» (ibid. 14, 45). Jfr litt.-bidr. (några sidor härefter)
till begreipipsskematismen.

Begreppen, dessa de högsta exponenterna för det mänskliga
förnimmandet, bilda dock de icke ett undantag från regeln om allt
förnimmandes åskådningsbestämdhet? Vi stå härmed inför den redan
förut1 tangerade frågan om begreppens shematism.

Med ett begreppsskema förstå vi ett det rena och egentliga
begreppets komplement, hvartill begreppet hänför sig såsom till sitt
substrat. Ett dylikt skema kan utgöras af en föreställning af ett
eller annat slag, men utgöres näppeligen alltid af en sådan, utan
stundom af någon symbol, sådan som ett ord eller ett skriftecken,
hvilket då på samma gång representerar och skematiserar begreppet.
Skemat bildar ingen logisk beståndsdel af det senare, utan har sin
tillvaro i kraft af en psykologisk orsak, nämligen begreppsinnehållets
egenskap att associera sig med annat föreställningsinnehåll eller
med de språktecken af ett eller annat slag, som inspela i vårt
tankelif.

Begreppet är, som vi veta, abstrakt, en abstrakthet beroende på
vare sig isolerande eller generaliserande abstraktionshandlingar.
Och det är därtill mindre eller mera abstrakt; märk olikheten i
detta graduella hänseende mellan t. ex. begreppen neger och
människa. Att dessa grader af abstrakthet finnas hos
allmänbegreppen är påtagligt, men äfven individualbegreppen förete dylika
grader allt eftersom analysen konsekvent genomförts och ledt till

1 S. 99.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free