- Project Runeberg -  Kunskapslära /
110

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

allt enklare bestämningar. Nu är det mänskliga tänkandet så
organiseradt, att det å ena sidan måste använda abstraktionens
hjälpmedel, men å andra har en viss svårighet att fasthålla de genom
abstraktion vunna bestämningarna i deras rena och strängt
be-greppsenliga form. Det abstrakta tränger till konkretion; det
vill liksom återvända till den värklighet, ur hvars sköte det
uttagits, för att deltaga i det konkretas rikare lif. Enär nu begreppet
icke kan få göra detta, alldenstund det då i själfva värket skulle
upphöra att vara begrepp, så tenderar det likväl med psykologisk
nödvändighet att förbinda sig med konkreta föreställningar af ett
eller annat slag för att så att säga inkarneras i dessa och erhålla
ott konkret underlag i dem. Bland dessa föreställningar äro
åskådningarna i inskränkt bemärkelse, synvarseblifningarna, resp.
före-ställningsfoMerrøa att särskildt omnämna. Problemet om begreppens
skematism kan nämligen anses tillspetsa sig i frågan om begreppens
förhållande till just dessa föreställningsbilder. Men bilder äro
rumsbildningar, kopior efter föremål med utsträckning i en eller annan
dominerande dimension. Därför kan man ock formulera frågan så:
i hvilken mån blir rumsåskådningen betraktad som skematiskt
element konstitutiv för begreppet?

Det synes lämpligt att bana sig väg till ett svar på denna
fråga om begreppens bildskematism — så vilja vi kalla den — genom
en viss klassificering af begreppen. Det finnes obestridligen
begrepp, hvilka hänföra sig till just den rumligt utsträckta
värkligheten. Dessa må här helt enkelt kallas geometriska begrepp. Alla
till den rumligt bestämda värkligheten sig refererande begrepp
behöfva dock ej vara geometriska, ty den yttre världen äger äfven
andra bestämningar än rumliga, t. ex. rent kvalitativa. De yttre
erfarenhetsbegreppen kunna då grupperas i geometriska och icke
geometriska. Men härtill kommer en annan indelning, den i
konkreta och abstrakta. Det kunde nu vara möjligt att om icke pä
någon annan punkt, så åtminstone inom de icke geometriska
abstrakta begrepperis område rumsåskådningen vore fullständigt aflägsnad.

Om de geometriska begreppen är först att framhålla, att de
äro begrepp om rumsutsträckta föremål eller, med skärpt
formulering, föremålens rumsutsträckning. Dessa, t. ex. begreppet
territorium, kunna då naturligtvis ej undgå att innehålla och vara bundna
vid rumsåskådningen, alldenstund rummet just är det, som i dem
tänkes och begripes. När medvetandet tänker begreppet rum,
befinner sig därför rumsåskådningen icke blott faktiskt, utan med all
principiell rätt i medvetandets förgrund och utgör föremålet för de
därvid förekommande reflektionerna. Medvetandets uppgift blir då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free