- Project Runeberg -  Kunskapslära /
114

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

blir då nolens volens inmängdt med åskådliga element, och
bildske-matismen för såvidt af genomgående kunskapsteoretisk betydelse.
Tänkandets affinitet med medvetandets mera konkreta
föreställningar och den hufvudrol, rumsåskådningen spelar bland dessa,
draga liksom med oemotståndlig makt ned detsamma till denna
det omedelbara och naturliga förnimmandets sfär. Att tänkandet
icke i något hänseende förmår motstå denna attraktion kan dock
ej påstås. Men det kan i det stora hela ske endast
momentant; den grad af renhet i tänkandet, som därvid uppnås, torde
för öfrigt, som antydt, bero på hvars och ens individuella
talang i detta hänseende. "Att tänka är svårt" har till och med en
Hegel erkänt.

Jämte bildskematism och allmän föreställningsskematism kan
emellertid ännu en form anses existera, hvilken må betecknas som
ordskematism. Denna består däri, att orden träda i tankarnas ställe.
Man opererar då med de förra som med ett system af
ställföreträdande symboler. Härvid blir det närmast orden, hvilka utgöra det
bekanta och förtroliga, och man liksom bryr sig icke om att låta de
korresponderande begreppen framträda. Huru fort kan icke ett
abstrakt resonemang flyta och äfven förstås utan att de motsvarande
tankarna taga aktuell gestalt i medvetandet1. Men ett dylikt
"ordande " är naturligtvis intet egentligt tänkande; det saknar det värkliga
tankeinnehållet. Att det icke desto mindre är af största betydelse är
uppenbart. Utan språket vore det omöjligt att fasthålla och bevara de
abstrakta tankarna. Och skulle dessa för hvarje särskild gång bringas
till omedelbar och full aktualitet, skulle tänkandet blifva en alltför
mödosam och långsam procedur i stället för den rörliga och snabba
process det medels ordskematismens hjälp kan vara. Men visserligen
måste orden ytterst och i samma mån tänkandet värkligen tänker
och genomtänker sina tankar utfyllas med innehåll och de
motsvarande intuitiva förnimmelserna träda i stället. Men just därför kan
tankarnas representation medels ord eller andra tecken icke anses
vara det sista ledet i tankeprocessen. Det sista blir tankarna
själfva 2.

Hvilken form begreppsskematismen nu än må ikläda sig —
begreppet må inkorporeras i en bild, en konkret föreställning
öfverhufvud eller ett ord —, så blir skemat alltså icke det väsentliga,
utan det endast ställföreträder ett annat. Hela vårt tankelif är emel-

1 Jfr Liebmanns framställning, Anal. d. Wirkl., S. 484 ff.

5 Jfr Wundt, Logik, I, S. 54 Bamt Richert, Grenzen, S. 40, 47 ff.: "Was geht
in uns Yor wenn wir ein Wort verstehen"? Kroman, Vor Naturerkj., S. 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free