- Project Runeberg -  Kunskapslära /
115

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

lertid underhjälpt af en dylik symbolism. Och detta är icke blott
psykologiskt nödvändigt, utan ock af kunskapsteoretisk betydelse,
enär det till sist måste bli en fråga, i hvilken grad skemat vare
sig främjar eller förvanskar kunskapens adekvathet.

Om skematism: Kant, K. d. r. "V., S. 142 ff. Lange, Logische
Studien, S. 134 ff. Cohens uppfattning framgår af Lindheimers Beiträge,
S. 31, samt Kants Th. d. Erf., S. 368 ff. Liebmann, Anal. d. Wirkl.,
S. 473 ff. Schubert-Soldern, Gründl., S. 92 ff. Wundt, Logik, I, S.
46 ff. Volkelt, Erf. u. Denk, S. 451 ff. —

Då all kunskap innebär en uppfattning af och om bestämda
föremål medels vissa förnimmelser, hvilka prediceras om föremålen,
ligger, som anfördt, kunskapens tyngdpunkt i dessa predikativa
bestämningar. Undersökningen af det moment i kunskapen, hvilket
utgöres af kunskapsinnehållet, har då äfven att redogöra för, hvad
det egentligen är, som medvetandet förnimmer i och genom nämda
innehåll.

Svaret på denna fråga behöfver icke sökas synnerligen djupt,
ty om man ur rent subjektiv synpunkt reflekterar på medvetandets
kunskapsinnehåll, så blir det snart uppenbart, att medvetandet icke
innehåller eller kan innehålla något annat än förnimmelser, hvarför
det omedelbart icke häller kan förnimma något annat än sådana.
Betraktade däremot ur objektiv synpunkt, förvandla sig
förnimmelserna till något annat, nämligen till representanter för det värkliga,
som utgör kunskapsföremål. Förnimmelsernas uppgift blir då att
för medvetandet uttrycka kunskapsföremålet, bringande det till
ju mera adekvat uttryck desto bättre. Men redan i det nu
framhållna äro tvänne för all kunskaplig uppfattning betydelsefulla
moment att beakta: det, att all dylik uppfattning genomgående
är bunden vid kategorien logiskt subjekt, resp. predikativ
bestämdhet, och det, att dessa predikativa bestämningar själfva i
regeln äro sammansatta förnimmelser.

Kategorierna logiskt subjekt och predikat äro korrelatbegrepp
och utgöra omdömets innehållselement, under det själfva
omdömes-fällandet kan anses bilda ett formelement. De sammanhänga på
det närmaste med den det mänskliga förnimmandets egendomliga
värksamhet, som består i dess "beziehende Thätigkeit".
Subjekt-och predikatkategorierna behandlas emellertid lämpligast i samband
med medvetandets omdömesvärksamhet (se s. 127 ff.), men böra dock
här i förbigående framhäfvas, då all kunskap är ett förnimmande
utprägladt i just dessa kategoriers form.

Beträffande vidare den predikativa bestämdhet, som ofvan
berördes, så är denna att närmast hänföra till subjektet; det se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free