- Project Runeberg -  Kunskapslära /
116

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

nare är bestämningarnas mer eller mindre innehållsrika bärare.
Men just därigenom ter det sig ock, nämligen innan det analyserats
och blifvit kunskapligt uppfattadt, som det relativt dunkla och oklara.
Ty det är ett faktum, att det mänskliga medvetandet är föga
kapabelt att omfatta många simultana bestämningar och att de föremål,
hvilka så att säga utstråla ett alltför rikt innehåll, "förvirra"
uppfattningen, hvarför de förnimmas på "dunkelt" och "oredigt" sätt.
Det gäller då för medvetandet, om det öfverhufvud vill vinna förhöjd
kunskap om subjektet, resp. dess innehåll, att skingra dunklet och
oredan. Men detta sker just genom att låta subjektets innehåll
successive liksom gå öfver i predikativa bestämningar. Dock icke i
samma form, ty då blefve dunkelheten ju endast öfverförd från ett
område till ett annat, men icke skingrad. Nu utgöres den första
operation, medvetandet företager med sina bestämningar — dessa må na
fattas ur mera objektiv eller mera subjektiv synpunkt — för att
bringa dem till klarare medvetande, af ingenting annat än en
analys. Att dela upp det sammansatta i mindre sammansatta
beståndsdelar, dessa i än enklare komponenter för att till sist,
om möjligt, nå fram till och gripa själfva det enkla, denna är
allt analytiskt uppdelningsarbetes egentliga uppgift. Matematikern
återför storheterna till bestämda enheter, kemisten materien till
molekyler och atomer, kunskapsteoretikern, drifven af ett
motsvarande grundintresse, söker kunskapsbestämningarnas öfverhufvud
elementära komponenter. Detta intresse härflyter ytterst ur det
förhållandet, att medvetandet genomtränger och fattar det enkla
fullständigare och fullkomligare än det sammansatta, hvilket senare
i själfva värket fattas inträngande jämt upp i samma mån det fattas
genom det enkla. Hade medvetandet icke denna förmåga att
analysera det gifna innehållet — världsinnehållet och det empiriska
själfmedvetandets innehåll —så skulle det aldrig komma öfver den
omedelbara varseblifningens ståndpunkt. Att framtränga till det
enkla blir då en uppgift för all den så att säga intensiv fulländning
tillsträfvande kunskapen; den extensiva fulländningen däremot är
något annat.

Men hvad är egentligen det kunskapsteoretiskt enkla? I likhet
med allt enkelt är det närmast det, som icke låter ytterligare
uppdela sig. Det enkla och det sammansatta äro korrelatbegrepp; det
enkla utgöres då af de konstitutiva faktorer, af hvilka det
sammansatta bildar en mer eller mindre invecklad funktion, och som vid
upplösningen af det gifna ytterst presentera sig som dettas
urkom-ponenter.

Att det finnes sammansatta förnimmelser är obestridligt;
varseblifningen af t. ex. en människa, hvilken mångfald af bestämningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free