- Project Runeberg -  Kunskapslära /
118

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

i afhandlingen Om filosofiens metod1, angifver ett motsvarande
förhållande sålunda: "de omdömen, som i en eller annan mening äro
själfklara behöfva såsom sådana för att inses vara sanna endast med
en viss intensitet framhållas för medvetandet."

Dock, hvad har medvetandet egentligen vunnit genom denna
onekligen i viss mening konstlade simplifikation ? Ingenting annat
synes hafva försiggått, än att ett faktum trädt i stället för ett
annat. Detta är nog ock sant, men en skilnad i fakticitet
förefinnes. Den består dels däri, att det genom analys och abstraktion
vunna enkla, t. ex. begreppet det rena medvetandet, just genom
sin abstrakthet begränsats och bragts i motsatsförhållande till andra
bestämningar, och dels däri, att förnimmandet, genom att
inskränka sig till en enda bestämning, kan med så mycket fullare
intuition genomtränga denna. Genom den förra operationen,
begränsningen från annat, vinnes en förhöjd tydlighet, genom den senare,
genom uppmärksamhetens mera koncentrerade riktning på det enkla
själft, en förhöjd klarhet i uppfattningen. Att medvetandet genom
en dylik begränsning värkligen vinner en mera aktuell uppfattning
framgår däraf, att begränsning medför en viss relativ kännedom om
olikhet, resp. likhet i förhållande till andra bestämningar; att det
genom uppmärksamhet och reflektion på ett abstrakt moments
rent egna bestämdhet likaledes vinner förhöjdt medvetande framgår
däraf, att tänkandet därvid blir i tillfälle att allt fullständigare
genomtränga detta själft. I en dylik uppfattning — af å ena
sidan olikhet och likhet med andra bestämningar och å andra den
egna bestämdheten — består, som vi veta, öe^rep^suppfattningen;
begrepp blir ur denna synpunkt ingenting annat än en med
tydlighet och klarhet i förnimmandet förbunden uppfattning. Att det
mänskliga begreppet är abstrakt ligger således i dess natur. Det
är i själfva värket denna egenskap som utgör vilkoret för dess
högre medvetenhet. Och denna högre kunskapsbestämdhet kan
ytterst icke återföras till något annat förhållande än ett rent
faktiskt, nämligen den abstrakta bestämningens med förhöjd grad af
intuition koncipierade innehåll. Då nu den enkla bestämningen inom
sitt område äfven är den enda, så måste den fattas i och genom
sig själf eller ock icke alls2. Och om ett föremål, hvars alla
bestämningar upplösts i dylika enkla begrepp, fattade i sin inbördes
olikhet samt i sin inre eller egna bestämdhet, äger medvetandet all
den yttersta begreppsuppfattning, som öfverhufvud är möjlig.

1 intagen i Festskriften till Boströms minne 1897; se s. 3G9; kursiveringen af oss.

2 Jfr Boströms ord om själfmedvetandet, att det såsom absolut enkelt antingen
uppfattas ieke alls, eller ock sant och fullkomligt. Skrifter, I, s. 221.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free