- Project Runeberg -  Kunskapslära /
121

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

värkligheten själf. Det har då ock en öfre gräns och en undre,
och mellan dessa är begreppsvärlden belägen. Denna blir, sedd
ur allmänbegreppens synpunkt, som en pyramid; ur
individualbe-greppens företer den ingen bestämd form, endast bilden af en
rörelse, nämligen den, som består i att den ena bestämningen
liksom griper till sig den andra. Men inom det generiskt tänkta
begreppssystemet befinner sig ett visst genus summum högst.
Därefter kommer en bred zon af specificerade genera; dessa öfvergå
omsider i hvad man kallat species inßmæ. Och nedom dessa, liksom
tangerande deras understa kant, existera de individuella föremålen
själfva, bildande den breda basen för det hela1. Dock, att denna
begreppspyramid värkligen är så tillspetsad, som här förutsatts,
kan ju bestridas. Det är därför lämpligare att föreställa sig den
stympad och afplattad, enär det kan anses finnas många begrepp,
hvilka, ur olika synpunkter, kunna göra anspråk på benämningen
"genus summum". Att här närmare utreda detta spörsmål anse vi
dock ej nödigt.

Om genus summum; Erdmann, Logik, I, S. 147 ff., "VVundt, Logik,
I, S. 117, Sigwart, Logik, I, S. 354, Ueberweg, Logik, S. 147, Bjckert,
Der Gegenst. d. Erk., S. 150, Wikner, Om egenskapen, s. 114 ff., Åberg,
Granskning, s. 48.

Begreppet, den förnimmelse, hvarigenom medvetandet söker
bringa sitt kunskapsinnehåll till högsta möjliga grad af aktualitet, är
den genom abstraktion vunna och därför abstrakta, men i sina
bestämningar klara och tydliga tanken. Vare sig nu att begreppen
fattas med eller utan bitanke på sin generalitet — som ett slags
allmänna rubriker eller som individualbegrepp —, så utgöra de
den logiskt värdefullaste beståndsdelen i medvetandets
kunskapsvärld. Det egentliga tänkandet nöjer sig icke med
erfarenhetens föremål i deras rent faktiska bestämdhet, utan sträfvar
utöfver erfarenheten såsom sådan. Det är närmast krafvet på
förhöjd medvetenhet, på logisk bestämdhet eller insikt, som
därvid utgör driffjädern. Hvad tänkandet tillsträfvar är då just
begreppskunskap, hvilket äfven kan uttryckas så, att det vill söka
höja den blotta sensationsuppfattningen, varseblifningsuppfattningen,
föreställningsuppfattningen o. s. v. till begrepp. Utgångspunkten
för den så inaugurerade kunskapsutvecklingen är alltid något visst
faktiskt gifvet. Och de resurser, som stå medvetandet till buds för
att nå det vinkande högre, äro lätt uppdagade. De inskränka sig
i själfva värket till att medvetandet kan företaga
abstraktionshandlingar, hvarigenom det på samma gång liksom inringar någon

1 Om de motsvarande vanligaste klassbegreppen (omfångsbegreppen) se Ueberweg,
Logik, S. 161.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free