- Project Runeberg -  Kunskapslära /
122

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

eller några bestämningar hos föremålen till ett inom sig slutet helt;
vidare kan det koncentrera uppmärksamheten samt reflektera på
det genom den abstraherande analysen vunna; slutligen kan det
sam tänka, för att icke säga samskåda, de aktualiserade
bestämningarna. Men utöfver dessa möjligheter, d. v. s. utöfver
föremålens fattande och sammanfattande i och genom ett inbegrepp
af abstrakta bestämningar kommer den mänskliga kunskapen icke.
Likväl är att observera, att vi i det föregående endast ofullständigt
angifvit hvad som faller inom det antydda syntetiska tänkandets
kompetens. Därom mera under gången af den följande
framställningen. Äfven är att beakta, att det i förevarande kapitel närmast
varit fråga om uppfattningen af föremål och förhållandet mellan
sådana samt svårigheten, resp. omöjligheten att fatta dessa på
annat sätt än i åskådlighetens och den därmed följande yttrehetens
form. Fullkomligt afskuret från alla andra resurser är
medvetandet dock icke. Så kan det låta uppfattningen gå öfver i känsla.
Det karaktäristiska för denna är den rena inreheten samt
känslokvaliteternas mångfald, variabilitet och intensitet. Att känslan
utgör en förnimmandets och därmed ock en kunskapens
"Begleiterscheinung" är obestridligt, och lika faktiskt är, att den kan värka
som en mäktig kunskapsregulator, t. ex. inom den religiösa
kunskapens sfär. Men vi inlåta oss här icke närmare på spörsmålet
om känslans kunskapsteoretiska betydelse och huruvida den rent af
kan betraktas som ett specifikt kunskapsorgan. Alldeles
oanvändbar som ett sådant är den nog icke. En mängd kunskapsföremål,
särskildt inom det personliga lifvets sfär, besitta ju en oförneklig
känslobestämdhet. Här kan satsen "lika kännes af lika"1 anses få
en meningsfull innebörd, nämligen den, att en kompletterande
känslokunskap på grundvalen af en mer eller mindre intim "Einfühlung"
ligger inom möjlighetens område. Det blir på samma gång en kunskap
på grundvalen af "rekonstruerade känslor". Men i stort sett leder
känslan icke så mycket in i kunskapsläran, som icke mera ut ur
densamma i det den leder till mystik. Ty känslan är i och för sig
det ointelligenta, hvilket icke hindrar, att den manifesterar sig
i skiftande kvaliteter och intensitetsgrader, liksom ej häller, att den
är på det närmaste förknippad med medvetandets innehåll, de olika
förnimmelserna, i egenskap af de eminent subjektiva reaktionerna
mot dessa. Men den klarhet, som kan vara förbunden med känslan,
är strängt taget icke ett känslans eget innehåll, utan ett lån af
medvetandet. Detta är och förblir det egentliga och
fundamentala kunskapsorganet.

1 S. 81.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free