- Project Runeberg -  Kunskapslära /
126

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

slutande), tager nästan oemotståndligt formen af ett omdöme. En
på samma gång kort och fyllig karaktäristik af tänkandet kan
således formuleras så: att tänka äro att utveckla objektivt giltiga
omdömen.

Å andra sidan kan tänkandet, som antydt, karaktäriseras med
tillhjälp af allehanda mera abstrakta bestämningar. Det utgör en
värksamhet, en subjektiv värksamhet, en medvetandets värksamhet,
en medvetandets .<y«’//’värksamhet, en relationssättande och
ändamåls-ledd sådan, en kunskapsläns värksamhet. Men vi anse det
öfverflödigt att ingå i en utförligare framställning af saken ur de
markerade synpunkterna1.

Och äfvenledes endast i förbigående beröra vi det i och för sig
betydelsefulla förhållandet, att tänkandet, liksom den mänskliga
värksamheten öfverhufvud, kan ses ur frihetsidéns synpunkt.
Tankevärksamheten framstår för såvidt som en fri värksamhet,
som "tankefrihet"3 i ordets bokstafliga mening. Om man aldrig
betraktar tänkandet ur denna den fria autonomiens synpunkt, så
kommer det ej häller att te sig som ett den personliga
individualitetens själfvärk eller såsom min specifika gärning, utan får
karaktären af en genomgående determinerad samt därför
alltigenom nödvändighetsbestämd modus af värklighetsskeendet i dess
totalitet. Jämväl denna deterministiska totalitetssynpunkt är
berättigad, men näppeligen ensamberättigad. Den må vara den
sanna och för såvidt den djupare, men frihetssynpunkten kan
betraktas som den högre. Här är ett inveckladt problem doldt
— dock utan omedelbar kunskapsteoretisk betydelse —, som bland
annat ställer uppgiften att utreda det i eminent mening
personliga lifvets kategorier eller de praktiska lifskategorierna, sådana
som frihet, ändamål m. fl. och deras syntes i idén om en af
rationella normer bestämd teleologi3. Och en hufvudsak blir att
ingen af de båda nu berörda konkurrerande synpunkterna förbises.

Till karaktäristiken af tänkandet: Wündt, Logik, I, S. 12, 13, 78
ff., System, S. 35 ff., Cohen, Logik, S. 21 ff. »Das Denken ist die
Syn-thesisv (ibid. 24), »eine Thätigkeit des Erzeugens» (ibid. 26, 48). »Das

1 Wundt har utfört en dylik karaktäristik i System, S. 35 ff.

2 bättre dock: en tänkandets frihet

3 Se min skrift Lära oeh lif, s. 21 ff. Jfr ock om "tänkandets frihet" Liebmann,
Ged. u. Thats., II, S. 179, 197 ff. "Vermöge des ihm innewohnenden
Freiheitsbewusst-seins fasst sich der Mensch als ein Wesen auf, welches . . . der despotischen Macht
der Naturnothwendigkeit enthoben ist, als ein Wesen, welches gewissen logischen
und ethischen Normen gehorschen soll; er erkennt diese Normen als maassgebende
Richtschnur für sein eigenes Denken, sein Wollen und Handeln an, er betrachtet die
Befolgung dieser Normen als Pflicht, ihre Verletzung als Verstoss und Fehler" (ibid. 199).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free